Det våras för förklädet – symbolladdat plagg gör comeback

Förklädet: Från hemmafrusymbol till modescen – ett plagg med laddad historia

Det var med höjda ögonbryn som åskådarna bevittnade det italienska modemärket Miu Mius senaste vårvisning. Anledningen? Nästan varje modell bar ett förkläde, kombinerat med allt från pressveckade kostymbyxor och grå huvtröjor till mockakavajer och stickade västar. Förklädena varierade i material – från blänkande läder till transparent virkat och från slitstark canvas till blommig bomull.

Miu Miu, som under senare år etablerat sig som en av modevärldens främsta trendsättare, har döpt kollektionen till ”At work”. Inspirationen kommer från dokumentära fotografier av arbetande kvinnor, och enligt märket själva representerar kollektionen en betraktelse över den arbetande kvinnans utmaningar, motgångar och erfarenheter – oavsett om arbetet utförs i en fabrik, inom sjukvården eller i hemmet.

Reaktionerna på sociala medier lät inte vänta på sig. Är Miu Mius förkläden en hyllning till kvinnan eller ett inlägg i samtidens konservativa politiska strömningar? Representerar kollektionen en kreativ tolkning eller bara ett exempel på hur de rikas fascination för arbetarklassens symboler?

För att förstärka det sistnämnda perspektivet visade Chanel nyligen sin kollektion i en av New Yorks tunnelbanestationer, samtidigt som den manliga chefsdesignern talade om hur sociala klyftor utplånas i denna miljö. ”Gulligt ändå att high fashion är så kåta på att vara ’vanlisar’ just nu”, kommenterade programledaren Emily Dahl sarkastiskt i sociala medier.

I radioprogrammet ”Stil” beskriver Susanne Ljung förklädet som ”ett litet men laddat plagg”. Att förklädet väcker diskussion är inte förvånande – särskilt när det utsmyckas med mönster eller volanger. Plagget bär en tung symbolik även i Sverige, förklarar Emma Fälth, universitetsadjunkt på Textilhögskolan i Borås:

”Ett utsmyckat förkläde kopplas starkt till det hemmafruideal vi kopierade från USA på 50-talet. Det påminner oss om någon som är underordnad sin partner både statusmässigt och inkomstmässigt, om kampen för kvinnans bestämmanderätt och längtan efter jämställdhetsreformer.”

”Dessutom har det varit lite illa sett, i vår tid av individualistisk självutveckling, att värna om hushållet, en akt som ju förklädet representerar”, tillägger Fälth.

Tillsammans med Prada utgör dess dotterbolag Miu Miu en hörnsten i det italienska lyxmodet, och den 76-åriga Miuccia Prada är chefsdesigner för båda. Brittiska Vogue beskriver hur Miuccia Pradas designfilosofi frodas i spänningen mellan ideologi och produkt, där friktion och ironi alltid välkomnas. Ur svensk synvinkel blir det dekorerade förklädet en syndabock som förkroppsligar både kvinnohat och könssegregation.

Men vad finns på andra sidan av denna friktion? Finns det något värdefullt i förklädesbärandet som vi går miste om när vi avfärdar det?

I Sverige blev förklädet under 1500-talet en del av den vardagliga kvinnodräkten. Olika varianter bars i olika samhällsklasser och vid olika tillfällen – festförklädet, sorgeförklädet, städförklädet, söndagsförklädet – och utan plagget ansågs en kvinna inte vara ordentligt klädd. Förklädet symboliserade dygd och anständighet, samtidigt som det skyddade den intima sfären.

Ur ett hållbarhetsperspektiv kan förklädet ha en viktig roll i dagens samhälle. Naturskyddsföreningen har med utgångspunkt i Parisavtalets mål beräknat att varje svensk bör köpa maximalt fem plagg per år för att leva klimatsmart.

”Det holistiska har funnits med sedan förklädets begynnelse. Det är enkel matematik. Förklädet skyddar våra kläder och minskar tvättandet, och bidrar därför till mindre slitage och minskad konsumtion”, förklarar Emma Fälth.

I en tid där Sveriges regering missar klimatmålen och försäljningen av snabbmode fortsätter att öka, finns något tilltalande återhållsamt i förklädets grundidé. ”Att skapa ett förkläde innebär också enligt tradition ett återbruk av textilier du redan har hemma. Att lappa och laga, att värdesätta och ta hand om, sitter i förklädets DNA”, säger Fälth.

Förklädet utstrålar också kunskap och erfarenhet. Med det traditionella italienska hemmet som inspiration är det lätt att se hur den älskade ”nonnan” – den italienska farmorn eller mormorn med imponerande matlagningskunskaper – har influerat skapandet av ”At work”-kollektionen. Den internationella populariteten hos dessa nonnor syns tydligt genom sociala mediekonton som ”Pasta Grannies”, där äldre italienska kvinnor i sina ofta personligt broderade förkläden visar hur man tillverkar olika typer av handgjord pasta för miljontals följare.

I en svensk kontext kan vi byta ut pastan mot fikabröd och de traditionella kafferepen. Med sina seder och regler kring sju sorters kakor har kafferepet alltid representerat ett centrum för kunskap, skapat av kvinnor i dekorativa mjölstänkta förkläden med välanvända receptböcker.

”I stället för 50-talets påtvingade serviceideal får förklädet nu stå för kunskap och kapacitet. Det bär på knep och hemligheter och ett engagemang att vara stolt över”, menar Emma Fälth.

I en tid där ”brain rot” (en typ av digital hjärntrötthet) fortfarande diskuteras och många försöker minska sitt beroende av smarta telefoner, kan förklädet bli en påminnelse om den fysiska kunskapsförnyelse som samhället verkar törsta efter. Förutom att representera kunskap, uppmanar förklädet också till handling.

Miu Miu inspirerar till detta genom att förflytta förklädet från kökskroken till garderobsgalgen, delvis genom det höga priset men också genom styling där förklädet blir ett lekfullt lager i skapandet av en outfit. Stil har alltid lekt med värdeladdade plagg och samtidigt omkodat dem, precis som när punkarna transformerade säkerhetsnålen till en symbol för revolt.

Som symbol för aktivitet kan förklädet bidra till ökat välbefinnande; forskning visar att hobbyer har positiva effekter på både fysisk och mental hälsa, enligt AP. ”Att få hålla på med händerna och orka vara kvar i en syssla beskrivs idag som revolutionärt. Förklädets essens hjälper oss ut från det virtuella rummet och in i det verkliga”, säger Emma Fälth.

Förklädets återkomst må skapa friktion, men kan också erbjuda efterlängtade mjuka värden, oavsett om vi faktiskt bär det eller bara reflekterar över dess symbolik. I sin frigörelse blir det tidigare så begränsande plagget ett tecken på aktivism: för omsorg, för nya förebilder, för vardagsmänniskans kompetens.

”Det spelar ingen roll om det är i läder eller bomull. Förklädet är starkt kopplat till vår främsta nutida längtan: att få vara lite mer människa.”