Drastisk minskning av studieförbundens kulturverksamhet oroar branschen

En ny rapport från Myndigheten för kulturanalys visar att studieförbundens kulturverksamhet har minskat dramatiskt sedan pandemin. Mellan 2019 och 2024 har antalet studiecirkelträffar sjunkit med hela 58 procent, medan arrangemang med kulturprogram har minskat med 66 procent.

Erik Vestin, utredare och statistiker vid Myndigheten för kulturanalys, uttrycker oro över de fortsatt låga nivåerna även efter pandemins slut.

”Rapporten visar som väntat att pandemin innebar en kraftig minskning i studieförbundens kulturella verksamhet. Men det är anmärkningsvärt att deltagande och antal arrangemang har legat kvar på så låga nivåer även åren efter pandemin,” säger Vestin.

David Samuelsson, generalsekreterare för branschorganisationen Studieförbunden, pekar på tre huvudsakliga orsaker bakom den dramatiska nedgången. Den främsta är de kraftigt sänkta anslagen från stat, regioner och kommuner.

”Vi tappade väldigt kraftigt i verksamhet under pandemin. När vi hösten 2023 fick besked om att vi skulle förlora en tredjedel av det statliga anslaget insåg vi att här handlar det inte om att bygga upp verksamheten igen utan det handlar om att dra ner,” förklarar Samuelsson.

Den andra förklaringen som Samuelsson lyfter fram är Folkbildningsrådets nya fördelningsmodell för ekonomiskt stöd. Den nya modellen prioriterar kvalitet framför kvantitet, vilket har förändrat förutsättningarna för många verksamheter. Den tredje faktorn handlar om studieförbundens struktur – verksamheten bygger i stor utsträckning på ideella krafter, något som visat sig vara särskilt svårt att återuppliva efter pandemiavbrottet.

Nedskärningarna riskerar att få särskilt allvarliga konsekvenser för kulturlivet utanför storstäderna. En nyligen publicerad rapport från Studieförbunden visar att tre län med hög andel landsbygd – Värmland, Kronoberg och Norrbotten – har drabbats hårdast av neddragningarna.

”De offentliga kulturinstitutionerna är ju i väldigt hög grad koncentrerade till de större städerna och når då främst en välutbildad grupp. Det är bara två kulturverksamheter som finns i alla Sveriges kommuner – bibliotek och studieförbund. Så när vi drar ner påverkar det framför allt utbudet på landsbygden,” betonar Samuelsson.

Denna utveckling väcker frågor om kulturell jämlikhet i Sverige. Studieförbunden har historiskt spelat en viktig roll för att demokratisera tillgången till kultur och bildning, särskilt i områden där andra kulturinstitutioner saknas.

Situationen har också lett till konkreta konsekvenser för anställda inom sektorn. Enligt tidigare rapportering har hundratals personer sagts upp från sina tjänster inom studieförbunden till följd av de ekonomiska nedskärningarna. Detta har väckt kritik från olika håll, bland annat från svenska artister som uttryckt oro för den långsiktiga effekten på det svenska kulturlivet.

Studieförbunden har traditionellt fungerat som en inkörsport för många kulturutövare och har bidragit till att bygga upp lokala kulturscener runt om i landet. När denna infrastruktur nu försvagas finns en oro för vilka långsiktiga konsekvenser det kan få för kulturlivets mångfald och förnyelse.

Lotta Edholm, minister med ansvar för folkbildningsfrågor, har ännu inte kommenterat rapporten eller de konsekvenser som beskrivs.

Kultursektorn står nu inför utmaningen att hitta nya vägar för att nå ut med kulturaktiviteter i hela landet, samtidigt som studieförbunden måste anpassa sina verksamheter till de nya ekonomiska realiteterna. Många frågar sig om den nedåtgående trenden kommer att fortsätta eller om nya satsningar och modeller kan vända utvecklingen under de kommande åren.