EKG: Ständigt på G sedan många år

I närmare fyra decennier har jag vandrat genom livet med bokstaven G som min ledstjärna. Det är inte fråga om att vara ”på gång” som uttrycket antyder, utan bokstavligen om den första bokstaven i mitt efternamn. Det är jag inte ensam om – både min vän Agnes och Blixten delar samma initiala bokstav i sina efternamn, även om de till skillnad från mig har haft det så sedan födseln.

För mig började resan annorlunda. Under mina första trettio levnadsår tillhörde jag den betydligt ovanligare gruppen som pryddes av bokstaven Z. Som Zellén stod jag ut i mängden, men ofta på ett sätt som skapade mer förvirring än klarhet.

När jag blickar tillbaka på alla år med mitt flicknamn minns jag den oändliga raden av felstavningar. Ibland användes ”C” eller ”S” istället för ”Z”, andra gånger försvann ett ”l” eller så byttes ”ll” mot ”hl”. Vid de sällsynta tillfällen när både ”Z” och det dubbla ”l”:et faktiskt hamnade rätt, försvann nästan alltid den lilla accenten över e:et.

Det var 1983 som ett betydelsefullt skifte skulle ske. När jag på redaktionen där jag arbetade berättade om mitt förestående namnbyte, utbröt något av en könsuppdelad debatt. Kvinnorna på arbetsplatsen var övervägande kritiska och varnade för att jag skulle förlora min identitet om jag tog min blivande makes efternamn. Männen var generellt mer positiva till bytet, med ett undantag – en kollega som skämtsamt utbrast: ”Fattar du inte att det kommer bli selenbrist här på redaktionen?”

Skämtet landade perfekt i det tidiga 80-talet, då selen ofta omnämndes i nyhetsrapportering. Som humanist utan större kemikunskaper hade jag knappt reflekterat över att mitt namn delade stavning med ett grundämne i det periodiska systemet.

Drömmen om ett enklare liv utan ständigt bokstaverande grusades dock snabbare än jag hade hoppats. Efter namnbytet till Gyllenberg möttes jag istället av frågan om jag stavade mitt namn med ”J” eller ”G”. Vid ett tillfälle på kemtvätten blev jag så irriterad att jag skarpt frågade expediten om hon även brukade stava ”guld” med ”j”. Hennes förvirrade min visade att jag förmodligen var mer upprörd över frågan än situationen krävde.

Men äktenskapet gav mig ändå en bonus i form av en användbar bokstavskombination. Med mina förnamn och det nya efternamnet bildades initialerna EKG – en förkortning som i sin medicinska betydelse verkligen kan få pulsen att stiga.

Det finns något fascinerande med hur mycket en bokstav eller ett namn kan påverka hur omvärlden uppfattar oss eller hur vi presenteras i olika sammanhang. Ändå är det sällan vi reflekterar över den sortens identitetsmarkörer i vardagen. Efter 41 år som Gyllenberg känns Z-tiden avlägsen, nästan som om den tillhörde en annan person.

Det sägs ibland att ett namnbyte kan markera en nystart eller en identitetsförändring. I mitt fall handlade det snarare om praktiska överväganden, men jag kan inte förneka att det nya namnet med tiden har blivit en självklar del av min identitet. Bokstaven G representerar mer än hälften av mitt liv, och trots varningarna från mina dåvarande kollegor har jag aldrig känt att jag förlorade mig själv på vägen – bara ett stavningsproblem som ersattes av ett annat.