En strid har blossat upp i Europa – om vad en korv egentligen får vara. DN:s matredaktör Elin Peters ser hur köttlobbyn flyttar fram sina positioner.
Korven – en matkulturkamp i EU
En ny matpolitisk strid har tagit form inom EU:s institutioner där själva definitionen av vad en korv egentligen kan vara står i centrum. Frågan kan tyckas trivial men speglar en djupare konflikt mellan traditionella köttindustrier och en växande marknad för växtbaserade alternativ.
Under de senaste åren har försäljningen av vegetariska och veganska köttsubstitut ökat markant i hela Europa. Allt fler konsumenter väljer av hälsoskäl, miljöhänsyn eller etiska överväganden att minska sin köttkonsumtion. Detta har lett till framväxten av en mängd nya produkter som efterliknar traditionella köttvaror – däribland den omdiskuterade vegetariska korven.
Köttindustrin inom EU har reagerat kraftigt på denna utveckling. Genom starka lobbyorganisationer har kött- och lantbruksintressena nu fått gehör hos beslutsfattare i Bryssel för att begränsa användningen av traditionella köttbenämningar på växtbaserade produkter.
”Det handlar egentligen om marknadsandelar och ekonomiska intressen, inte om konsumentskydd som det ofta framställs”, förklarar livsmedelsanalytiker Maria Lundberg. ”Köttindustrin ser sin traditionella position hotad och använder regelverk för att försöka bromsa växtbaserade alternativ.”
En liknande debatt har tidigare förts kring mejeriprodukter, där EU-domstolen 2017 fastslog att termer som ”mjölk”, ”smör” och ”yoghurt” endast får användas för produkter som kommer från djur. Nu står charkuterier i fokus, med förslag om att ord som ”korv”, ”skinka” och ”burgare” ska reserveras för köttprodukter.
Förespråkare för regleringen hävdar att konsumenter vilseleds när växtbaserade produkter använder traditionella köttbenämningar. Jean-Pierre Fleury, ordförande för Copa-Cogeca, EU:s största jordbruksorganisation, menar att ”Det är en fråga om ärlighet mot konsumenterna. En korv är gjord av kött, punkt slut.”
Men motståndare pekar på att konsumenter sällan misstar sig på vad de köper. Undersökningar visar att de som väljer vegetariska korvar är väl medvetna om att produkterna är växtbaserade – det är just därför de väljer dem.
Svenska Livsmedelsverkets undersökningar visar att endast en minimal andel konsumenter uppger sig ha känt sig vilseledda av namn som ”vegetarisk korv” eller ”växtbaserad burgare”. Tvärtom hjälper dessa benämningar konsumenten att förstå produktens användningsområde och smakprofil.
Den växande marknaden för växtbaserade produkter representerar också betydande ekonomiska möjligheter. Investeringar i denna sektor har ökat dramatiskt under de senaste fem åren, med flera svenska innovationsföretag i framkant. Företag som Oumph och Anamma har etablerat sig som ledande aktörer på den europeiska marknaden för växtbaserade alternativ.
”Det vi ser är en industri i förändring”, säger ekonomiprofessor Helena Svensson vid Handelshögskolan i Stockholm. ”Restriktioner kring namngivning kan faktiskt hämma innovation och tillväxt inom en sektor som både skapar arbetstillfällen och möter konsumentefterfrågan.”
Frågan har även miljöpolitiska dimensioner. EU har genom den så kallade Green Deal förbundit sig att minska klimatpåverkan, och minskad köttkonsumtion nämns ofta som en viktig del i denna omställning. Kritiker menar därför att försöken att begränsa växtbaserade alternativ går emot unionens egna klimatmål.
I flera europeiska länder har debatten blivit en del av en bredare kulturkamp. I Frankrike, känt för sin starka matkultur, har parlamentet redan infört begränsningar för vad som får kallas korv. Liknande tendenser syns i Ungern och Polen, medan länder som Sverige, Nederländerna och Tyskland generellt har en mer tillåtande inställning.
Det europeiska parlamentet väntas rösta om förslaget under hösten, efter att jordbruksutskottet givit sitt stöd till skärpta regler. Oavsett utfallet illustrerar debatten hur mat har blivit en politisk fråga där tradition ställs mot innovation och gamla maktstrukturer utmanas av nya konsumtionsmönster.
För den europeiska konsumenten handlar det i slutändan om valfrihet. Kommer framtidens korv att definieras av sitt innehåll eller sin form och funktion? Svaret kan avgöra hur den europeiska livsmedelsmarknaden utvecklas under kommande årtionden.
