Ethan Hawke: ”Världen har alltid styrts av giriga och egocentrerade monster”

Hollywoodstjärnan Ethan Hawke upplever en ny höjdpunkt i sin redan imponerande karriär. Efter årtionden i rampljuset har hans senaste prestation i ”Blue Moon”, där han porträtterar den legendariska låtskrivaren Lorenz Hart, gett honom en Golden Globe-nominering. Den prestigefyllda nomineringen kommer i en period då Hawke fortsätter att utmana sig själv med alltmer komplexa roller.

I en exklusiv intervju med Dagens Nyheter berättar Hawke om den krävande processen att gestalta Hart, vars liv präglades av både framgångar och personliga tragedier.

”Det var som att förbereda sig inför ett maratonlopp,” förklarar Hawke. Han beskriver det intensiva arbetet med att fånga både det komiska och det djupt tragiska i Harts personlighet – en balansgång som krävde månader av förberedelser.

Lorenz Hart, som tillsammans med Richard Rodgers skrev några av 1900-talets mest älskade amerikanska melodier, levde ett komplicerat liv. Hans kamp med sin sexuella identitet under en tid då homosexualitet var stigmatiserat, kombinerat med alkoholproblem, skapade en komplex personlighet som Hawke behövde navigera genom.

För Hawke representerar rollen en ny utmaning i en karriär som ständigt utvecklats sedan genombrottet i ”Dead Poets Society” 1989. Under de senaste åren har han alltmer dragits till roller som utforskar mänskliga motsägelser och sårbarheter.

Golden Globe-nomineringen är särskilt betydelsefull eftersom den kommer i en tid då prisutdelningen återfått sin position som en viktig markör inför Oscar-säsongen, efter år av kontroverser kring organisationens struktur och mångfald.

Filmen ”Blue Moon” har också uppmärksammats för sitt tidlösa porträtt av den amerikanska musikscenen under Harts aktiva period. Den fångar en avgörande era i amerikansk kulturhistoria, då Broadway och populärmusik sammanflätades på ett sätt som formade landets kulturella identitet.

För svensk publik är filmen intressant inte bara för Hawkes framträdande utan också för hur den skildrar den amerikanska musikhistoria som haft stort inflytande även på svensk kultur och underhållning. Många av Hart och Rodgers sånger har blivit standardverk även i Sverige.

Hawkes tolkning av Hart har hyllats för sin nyansrikning. Han lyckas fånga både mannens enastående kreativa begåvning och hans djupa personliga smärta. Det är en prestation som påminner om hur Hawke genom åren gång på gång visat sin förmåga att transformera sig för olika roller.

Under intervjun reflekterar Hawke också över hur Hart-rollen förhåller sig till hans tidigare arbeten. Han ser ett mönster i sitt eget konstnärskap där han dras till karaktärer som kämpar med att hitta sin plats i världen – något som kännetecknade många av hans tidiga roller, men som nu tar sig mer komplexa uttryck.

Filmkritiker har noterat att Hawke, nu i 50-årsåldern, verkar ha hittat en ny nivå i sitt skådespeleri. Hans porträtt av Hart beskrivs som både introspektivt och expressivt, med en känslomässig trovärdighet som visar på hans mognad som artist.

För produktionsbolaget bakom ”Blue Moon” representerar filmen en satsning på kvalitetsdramer i en tid då strömningsjättar dominerar filmindustrin. Att berätta historien om en av Amerikas mest inflytelserika låtskrivare passar in i en trend där biografiska skildringar av kulturpersonligheter fortsätter att attrahera både kritiker och publik.

Golden Globe-galan, där Hawke kan komma att tilldelas priset, äger rum i början av nästa år. Oavsett utgången har hans insats i ”Blue Moon” redan cementerat hans position som en av sin generations mest mångsidiga skådespelare.

För svenska biobesökare blir ”Blue Moon” tillgänglig under våren, enligt distributören. Den kommer att visas på utvalda biografer i storstadsregionerna innan den når streamingplattformarna senare under året.