Författaren och filmaren Jørgen Leth är död

I den danska kulturvärlden sörjs nu en av dess största konstnärliga profiler. Filmregissören, poeten och dokumentärfilmaren Jørgen Leth har gått bort vid 88 års ålder. Leth, som under sin livstid blev känd för både sitt konstnärliga skapande och sina kontroverser, lämnar efter sig ett omfattande kulturarv inom både film och litteratur.

Leths konstnärliga resa började med diktsamlingen ”Gult lys” som publicerades 1962, följt av hans kortfilmsdebut ”Stopforbud” året därpå. Under sin långa karriär producerade han mer än 40 lång- och dokumentärfilmer som cementerade hans position inom den danska kultursfären.

Bland hans mest uppmärksammade verk finns ”En vårdag i helvetet”, en dokumentär som fångade cykelsportens råa verklighet, samt de antropologiskt präglade filmerna ”Den erotiska människan” och ”Den perfekta människan”. Den sistnämnda fick förnyad uppmärksamhet 2003 när den blev utgångspunkten för Lars von Triers hyllade dokumentär ”De fem hindren”, där von Trier utmanade Leth att omskapa sin egen film under olika kreativa begränsningar.

Relationen mellan Leth och von Trier var betydelsefull för den danska filmscenen. De båda regissörerna representerade olika generationer men delade en experimentell inställning till filmmediet som bidrog till att placera dansk film på den internationella kulturkartan.

År 2005 hamnade Leth i centrum för en omfattande skandal när han publicerade sin självbiografi ”Det uperfekte menneske” (Den ofullkomliga människan). I boken beskrev han öppet sina sexuella relationer med två 17-åriga flickor på Haiti, där han under många år hade sitt andra hem. Avslöjandena ledde till starka reaktioner, inte minst eftersom flickorna enligt haitisk lag var minderåriga, vilket kunde ha medfört ett tioårigt fängelsestraff. Boken filmatiserades senare, 2010, med von Trier som exekutiv producent.

Kontroverserna till trots fortsatte Leth sitt skapande. Hans sista publicerade verk blev diktsamlingen ”Zombie” som utkom i juni i år. I denna samling reflekterade han över åldrandets och dödens existentiella frågor, något som i efterhand framstår som ett poetiskt farväl.

I en intervju med det danska tv-programmet ”Morgonshowet”, som sändes i samband med hans 88-årsdag tidigare i år, tillfrågades Leth om hur han ville bli ihågkommen. Hans svar var karakteristiskt uppriktig: ”Det handlar inte om att jag vill bli ihågkommen som en trevlig kille. Det vill jag inte tänka på. Jag vill bli ihågkommen för min ärlighet. Och det tror jag också att jag blir. För jag kan känna att det väcker genklang.”

Leths konstnärskap kännetecknades av en orädd hållning till tabubelagda ämnen och en vilja att utforska människans komplexitet utan moraliserande filter. Hans stilistiska särprägel, särskilt inom dokumentärfilmen, har inspirerat generationer av filmskapare.

Som kulturpersonlighet var Leth även känd för sitt arbete som cykelkommentator för dansk television, där hans poetiska beskrivningar av Tour de France gav sporten en närmast litterär dimension för danska tittare.

Danska Filminstitutet har beskrivit Leth som en av landets mest betydelsefulla filmskapare, vars inflytande sträcker sig långt utanför Danmarks gränser. Hans arbete har visats på filmfestivaler världen över och vunnit internationell uppskattning för sin konstnärliga integritet.

Med Jørgen Leths bortgång förlorar den nordiska kulturvärlden en komplex och mångfacetterad röst vars kontroversiella liv och konstnärliga gärning fortsätter att väcka diskussion. Hans eftermäle kommer sannolikt, precis som han själv önskade, att präglas av den ärlighet med vilken han uttryckte sina konstnärliga visioner och personliga erfarenheter.