Han släppte Stockholmssargen och blev en utböling i Norrland

I det natursköna Ångermanland, där skogar möter vatten och där livet ibland tycks gå i ett lugnare tempo, har serieskaparen Tommy Sundvall funnit inspiration till sitt senaste verk. Med humor och ett skruvat skarpsinne skildrar han vardagen på en bensinmack i glesbygden – en miljö som för många symboliserar en mötesplats, en livlina och ibland den sista utposten av service i mindre samhällen.

Sundvalls nya seriebok bjuder in läsaren till en värld som många känner igen men som sällan får utrymme i kulturella skildringar. Den lilla macken fungerar som en mikrokosmos där bygdens karaktärer samlas, berättar sina historier och speglar det svenska landsortsliv som både förändras och består.

Med sin karakteristiska teckningsstil lyckas Sundvall fånga det vardagliga med en närmast antropologisk blick. Detaljerna i miljöskildringen – från de slitna pumparna till kaffetermosar och hyllor med nödvändighetsartiklar – blir till en tidsskildring av en bransch i förändring.

– Jag har alltid varit fascinerad av dessa platser som fungerar som samhällets kittvävnad, förklarar Sundvall i en intervju. Det är där historierna finns, där människor möts över klassgränser och generationer.

Boken kommer vid en tidpunkt då glesbygdens förutsättningar diskuteras allt intensivare i samhällsdebatten. Nedläggningar av service på mindre orter har under de senaste decennierna lett till vad vissa kallar en servicetorka i glesbygden, där bensinstationen ofta är bland de sista bastion som faller.

Samtidigt genomgår bensinmackar en omvandling i hela landet. Med elektrifieringen av fordonsflottan ställs nya krav, och många stationer har utvecklats till servicecentrum med allt från matbutiker till postombud och apotek.

Magnus Petersson, branschanalytiker med fokus på drivmedelsmarknaden, ser Sundvalls seriebok som en kulturhistorisk dokumentation.

– Det handlar om ett Sverige i omvandling. Macken har länge haft en central funktion i mindre samhällen. Nu när vi går mot en elektrifierad framtid omdefinieras dessa platser, men deras sociala funktion är fortfarande central.

Sundvalls skildring undviker nostalgiska klichéer. Istället visar han fram mänsklighet och motsägelser. Personporträtten är nyanserade – från den slitna butiksföreståndaren till återkommande kunder med sina små ritualer och stora drömmar. Det finns ett skruvat skarpsinne i observationerna, men också en värme som gör att berättelsen aldrig driver med sina karaktärer.

Kritiker har lyft fram bokens egensinniga charm som dess främsta styrka. Samtidigt är det en berättelse som väcker frågor om småorters överlevnad, om hur landsbygden skildras i kulturen och om vad som händer när gemensamma mötesplatser försvinner.

– Macken representerar något större – den är platsen där lokalsamhället möts, speglas och håller kontakten, menar kulturgeografen Lena Magnusson vid Umeå universitet. I Norrlands inland har dessa platser en särskild betydelse när avstånden är stora och alternativen få.

För läsare med anknytning till Ångermanland blir boken särskilt igenkännbar, men dess teman är universella. Macklivet som Sundvall skildrar skulle kunna utspela sig i vilket mindre samhälle som helst i landet.

Boken lanseras i en tid då seriekonsten får allt större uppmärksamhet som ett medium för samhällsskildringar. Svenska serieskapare som Liv Strömquist, Nina Hemmingsson och Mats Jonsson har banat väg för en mer nyanserad syn på mediet, där serieromaner och grafiska noveller tas på allvar som litteratur.

Tommy Sundvalls bidrag till denna tradition visar att även det till synes vardagliga och obetydliga kan bli till konst när det skildras med skärpa och empati. Hans mackskildring står som ett tidsdokument över en typ av plats som kanske håller på att förändras i grunden, men vars betydelse för lokalsamhället är omöjlig att överskatta.