Helsingforsmuseum sparkar personal – kritiseras

Den finländska konstinstitutionen Amos Rex har hamnat i blåsväder efter att ha genomfört en omorganisation där flera anställda sagts upp, för att kort därefter utlysa liknande tjänster. Enligt finländska medier har åtgärderna väckt stark kritik bland både tidigare anställda och inom konstvärlden.

Museichefen Kieran Long, som redan tidigare stått i centrum för kontroverser, försvarar förändringarna med att de utgör ett nödvändigt led i museets ambition att etablera sig på den internationella konstscenen. Long menar att omstruktureringen är en del av en större strategisk vision för att stärka Amos Rex position som en betydande kulturinstitution utanför Finlands gränser.

”Vi behöver anpassa vår organisation för att möta de utmaningar och möjligheter som finns på den internationella arenan,” ska Long ha uttryckt enligt lokala mediekällor.

Amos Rex, som öppnade i sin nuvarande form 2018 i centrala Helsingfors, har snabbt blivit ett av Finlands mest omtalade museer. Den spektakulära byggnaden med sina karakteristiska kupoler som bryter genom markplanet på Glaspalatsets torg har dragit både lokala och internationella besökare.

Kritiker menar dock att museiledningen visar bristande respekt för sin personal och finländsk museitradition genom att först avskeda anställda för att sedan rekrytera till liknande positioner. Fackliga representanter har uttryckt oro över hanteringen och ifrågasatt om tillvägagångssättet följer arbetsrättsliga principer.

”Det är mycket problematiskt att avsluta anställningar och sedan utlysa tjänster med nästan identiska arbetsbeskrivningar. Det väcker frågor om det verkligen handlar om omstrukturering eller snarare ett sätt att byta ut personal,” säger en facklig representant som vill förbli anonym.

Situationen vid Amos Rex speglar en bredare trend inom kulturvärlden där många institutioner brottas med att balansera lokala förväntningar med internationella ambitioner. Flera nordiska museer har under senare år genomgått liknande förändringsprocesser i jakten på internationell relevans och ökade besökssiffror.

Kulturpolitiska experter pekar på att det finns en växande spänning mellan traditionell museiverksamhet och den mer upplevelseorienterade approach som många moderna konstinstitutioner anammar för att locka publik och internationell uppmärksamhet.

Amos Rex har tidigare uppmärksammats för sina innovativa utställningar som kombinerat klassisk konst med digitala upplevelser och immersiva installationer. Museet har bland annat visat uppmärksammade utställningar med japanska konstkollektivet teamLab och den amerikanska multikonstnären Alex Katz.

Enligt källor inom den finländska konstvärlden kan omstruktureringen även ses i ljuset av ekonomiska utmaningar som många kulturinstitutioner står inför efter pandemin, med minskade besöksintäkter och ökad konkurrens om både publik och finansiering.

Museets huvudsakliga finansiär, Konstsamfundet, har ännu inte kommenterat situationen officiellt. Konstsamfundet, som grundades av affärsmannen Amos Anderson, är en av Finlands mest betydande kulturfinansiärer och står bakom satsningen på det moderna Amos Rex.

Kieran Long, som tillträdde som museichef 2021, har tidigare arbetat vid Victoria and Albert Museum i London och Arkdes i Stockholm. Hans internationella bakgrund ansågs vid tillsättningen vara en tillgång för museets globala ambitioner, men har nu också blivit föremål för kritik.

Museets ledning har meddelat att de inte kommenterar enskilda personalärenden men bekräftar att en omorganisation pågår för att ”säkerställa museets långsiktiga utveckling och konstnärliga relevans.”

Händelserna vid Amos Rex belyser de komplexa avvägningar som kulturinstitutioner ställs inför i en alltmer globaliserad konstvärld, där internationell prestige ofta vägs mot lokal förankring och personalens trygghet och kontinuitet.