Ida-Lova gör musik för ungdomligt sömnsnåla nätter

Ida-Lova etablerar sig i svenskt musiklandskap med debutalbum

Med en röst som pendlar mellan Caroline af Ugglas excentricitet och Melissa Horns sårbarhet har Ida-Lova äntligen släppt sitt efterlängtade debutalbum ”Livet kommer döda oss, vi lever det ändå”. För den rutinerade artisten markerar albumet en naturlig utveckling efter flera framgångsrika singlar och uppmärksammade framträdanden.

Vägen till debuten har varit allt annat än konventionell. Många kommer ihåg hennes första genombrott 2017 då hon framförde Kent-klassikern ”Utan dina andetag” på Svenska hjältar-galan. Vid den tidpunkten var hon främst känd som tv-profilen Christine Meltzers dotter. Sedan dess har hon etablerat sig som en självständig artist med egna meriter.

Ida-Lova har hunnit med att tävla i Melodifestivalen, toppa Svensktoppen med singeln ”Svagare än jag” och skapa ett namn för sig även på den norska musikmarknaden. I vintras uppmärksammades hon när hon tolkade Thomas Stenströms ”Helvete!” under Musikhjälpen – då som en etablerad artist i egen rätt.

Debutalbumet präglas av en blandning av rättframma livsbetraktelser och personliga reflektioner. Texterna är ofta enkla men levereras med en oslipad direkthet som ger dem autenticitet. Ljudbilden är anpassad för sommarens festivaler och turnéer, med energiska stunder som i öppningsspåret ”Packa alla väskor Louise” och ”Rockenrollen” – den senare med en antydan till Markus Krunegård i sitt uttryck, komplett med peppigt blås.

Ett av Ida-Lovas starkaste kort är onekligen hennes distinkta, raspiga röst. Den ger henne en särpräglad identitet i det svenska musiklandskapet. I låtar som ”Sprit och tabletter” och ”Solidaritet” drar hon åt ett uttryck som påminner om en mindre excentrisk Caroline af Ugglas, medan hon i mer dämpade stycken som ”Levt” och den känslosamma ”Klara” påminner om en rivigare version av Melissa Horn.

Albumets produktionsformel är välbeprövad, vilket oundvikligen leder till en viss mättnadskänsla. De flesta spår för tankarna till något bekant i ny förpackning. Samtidigt visar Ida-Lova prov på konstnärlig mognad, särskilt i albumets mörkare partier.

”Mörka himlar” utmärker sig med en ljudbild som närmar sig Bruce Springsteens territorium, med fylliga saxofonpartier och en underton av samtidsfrustration. Men det är när Ida-Lova bygger upp sin egen känslomässiga atmosfär, som i låten ”Hesa Fredrik”, som hon verkligen finner sin unika röst – balanserad mellan sårbarhet och självsäker styrka.

”Livet kommer döda oss, vi lever det ändå” måste betraktas som en solid debut, där särskilt de mörkare inslagen ger mersmak och pekar mot en intressant artistisk utveckling. Höjdpunkterna ”Rockenrollen” och ”Mörka himlar” visar tydligt artistens potential och förmåga att kombinera popmusikalisk tillgänglighet med personligt djup.

För en artist som redan har etablerat sig genom enskilda låtar och framträdanden utgör detta debutalbum ett viktigt steg i karriären. Det blir intressant att följa hur Ida-Lova fortsätter att utveckla sitt uttryck och sin plats på den svenska musikscenen, där hon redan har visat prov på anmärkningsvärd uthållighet och förmåga att nå fram till en bred publik.

När sommarens festivalsäsong drar igång kommer Ida-Lova sannolikt att vara ett återkommande namn på spellistorna, med en repertoar som nu stärks av detta fullängdsalbum. För fans av svensk popmusik med personlig prägel och en touch av alternativ kantighet erbjuder ”Livet kommer döda oss, vi lever det ändå” en samling låtar som både bekräftar och utmanar förväntningarna.