Inga spår efter skatterna från Louvren: ”Kan dröja decennier”

Fransk polis står utan spår efter konstskatten från Louvren

Mer än en månad har passerat sedan den dramatiska stölden av värdefulla smycken från Louvren i Paris, men trots flera gripanden och tekniska bevis har den franska polisen ännu inte lyckats återfinna de stulna skatterna. Guldsmyckena och ädelstenarna, som utgör en betydande del av museets historiska samling, förblir spårlöst försvunna.

Utredningen har visserligen lett till ett antal gripanden av misstänkta personer, men dessa framsteg har inte resulterat i några konkreta ledtrådar till var skatterna kan befinna sig. Den tekniska bevisningen som samlats in har heller inte kunnat ge utredarna det genombrott de hoppats på.

Stölden, som inträffade i oktober, skakade både konstvärlden och de franska myndigheterna. Louvren, som är ett av världens mest besökta museer med omkring tio miljoner besökare årligen, har tidigare utsatts för stölder, men omfattningen av denna kupp anses vara exceptionell.

Enligt Staffan Lundén, expert på konstbrott och kulturarv, kan det ta avsevärd tid innan föremålen återfinns – om de någonsin gör det.

”Ett eller två decennier är fullt möjligt,” säger Lundén. ”Historien visar att stulna konstverk och kulturföremål av detta slag ofta kan vara försvunna under mycket lång tid.”

Lundén påpekar att stulna kulturskatter ofta hamnar i en gråzon där de förvaras av kriminella nätverk i väntan på rätt tillfälle att sälja dem vidare. I många fall handlar det om beställningsjobb från välbärgade samlare som vill utöka sina privata kollektioner utan hänsyn till föremålens ursprung.

Denna typ av stölder är särskilt problematiska eftersom de drabbade föremålen ofta har stort kulturhistoriskt värde utöver sitt materiella värde. Smyckena som stals från Louvren representerar inte bara värdefulla metaller och ädelstenar utan också viktiga historiska epoker och hantverkstraditioner.

Den franska polisen arbetar nu i nära samarbete med Interpol för att spåra de stulna föremålen internationellt. Erfarenheter från liknande fall visar att stulna konstskatter ofta transporteras över nationsgränser kort efter stölden, vilket försvårar utredningsarbetet ytterligare.

Louvren har efter stölden genomfört en omfattande översyn av sina säkerhetssystem och rutiner. Museet har tillfälligt stängt den berörda avdelningen, men har i övrigt fortsatt sin verksamhet som vanligt för att inte ytterligare påverka turistströmmen till Paris.

Stölden kommer vid en känslig tidpunkt för Frankrike, som förbereder sig för sommar-OS 2024. Landets myndigheter är måna om att visa att man kan garantera säkerheten för landets kulturskatter, särskilt i ljuset av den kommande turistvågen i samband med spelen.

För konstvärlden väcker händelsen frågor om museiverksamhetens utmaningar i en tid då kulturarv blir allt mer värdefullt på den svarta marknaden. Internationella organisationer som UNESCO har länge arbetat för att stärka skyddet av kulturarv och förhindra illegal handel med stulna konstskatter.

Experter på konstbrott menar att den internationella marknaden för stulna kulturföremål omsätter miljardbelopp årligen, vilket gör den till en av de mest lukrativa illegala verksamheterna efter vapen- och droghandel.

”Det finns alltid köpare för exklusiva föremål av detta slag,” förklarar Lundén. ”Problemet är att när föremålen väl hamnat i privata händer, försvinner de från offentligheten och kan förbli dolda i generationer.”

Den franska kulturministern har lovat att avsätta ytterligare resurser för att säkra landets museer och kulturinstitutioner. Samtidigt pågår en debatt om balansen mellan tillgänglighet och säkerhet – museer vill visa upp sina skatter för allmänheten, men måste samtidigt skydda dem från stölder.

För nu fortsätter jakten på de stulna skatterna, men både polisen och expertisen verkar inställda på att det kan bli en långdragen process innan Louvren återfår sina förlorade skatter – om det någonsin sker.