Aldrig tidigare skådad kris hotar Eurovisions trovärdighet

Flera europeiska tv-bolag har hotat med att bojkotta Eurovision Song Contest om Israel tillåts delta i nästa års tävling. Bolag från Nederländerna, Spanien och Irland hänvisar till kriget i Gaza som skäl för sin ståndpunkt. Situationen har nu eskalerat till den grad att Europeiska radio- och tv-unionen (EBU) har kallat till ett extraordinärt möte i november där medlemsländerna ska rösta om Israels deltagande.

Carolina Norén, som under många år kommenterat Eurovision för Sveriges Radio, beskriver situationen som ”ytterst ovanlig” och utan motstycke under hennes tid som bevakare av tävlingen sedan 1999.

”Jag tror att vad som har hänt är att det har blivit en ohållbar situation för EBU. Det som sker nu är egentligen bara ett bevis på att tävlingen blir kidnappad av världspolitiken,” säger Norén och tillägger att vi nu ser baksidan av tävlingens ökade popularitet.

Eurovision Song Contest har länge marknadsförts som en opolitisk tävling som ska ”förena i musiken”. Trots detta har det funnits politiska spänningar tidigare, men endast två länder har någonsin uteslutits: Belarus och senast Ryssland efter invasionen av Ukraina.

Norén ifrågasätter om det överhuvudtaget är möjligt för en internationell tävling av denna storlek att vara opolitisk. Hon finner det anmärkningsvärt att EBU nu lägger över beslutsansvaret på medlemsländerna genom omröstningen.

”Jag tror att många hade önskat att unionen själv fattade beslutet istället för att låta medlemmarna rösta,” säger hon.

Svenska SVT har hittills varit återhållsamma med att ta ställning i frågan. SVT:s vd Anne Lagercrantz sade nyligen till Kulturnyheterna att man ”inte tar politisk ställning”, vilket speglar den komplexa situation som många public service-bolag befinner sig i.

Konflikten synliggör en grundläggande motsättning i tävlingens struktur: formellt tävlar mediebolag, inte nationer, men i praktiken representerar artisterna sina länder med flaggor och nationell identitet som centrala inslag.

”Jag tror att oavsett hur beslutet blir så kommer EBU på något vis säga att ’nu har våra medlemmar sagt sitt, nu kör vi’ och då har de ryggen fri,” menar Norén. ”Det är klart att den här förenande känslan av ’united by music’ inte kommer att kännas lika trovärdig oavsett hur det här resultatet blir.”

Hon påpekar också att tydligare regler från EBU:s sida möjligen hade kunnat förebygga den nuvarande splittringen. Om organisationen tidigare hade hänvisat till ett tydligt regelverk kring deltagande vid väpnade konflikter skulle dagens situation potentiellt kunnat undvikas.

Årets konflikt kring Israels deltagande kommer efter att landet fick en andraplats i årets tävling i Basel med artisten Yuval Raphael. Trots att Israels deltagande redan då väckte protester och demonstrationer, var det inget jämfört med den kris som nu har uppstått.

Den kommande omröstningen i november kan komma att bli ett vägskäl för tävlingens framtid. Om Israel utesluts skapas ett prejudikat som kan leda till frågor om varför andra länder som är inblandade i konflikter får delta. Om Israel tillåts delta riskerar tävlingen å andra sidan att möta omfattande bojkotter.

”Det här kommer inte bli slutet för tävlingen. Det tror jag inte. Men det här är den absolut svåraste krisen de har haft,” avslutar Norén.

Oavsett utfallet står det klart att Eurovision Song Contest 2025 kommer att gå till historien som en av de mest kontroversiella i tävlingens historia, där spänningen mellan musik och politik har nått en brytpunkt.