Jenny Lindh: Detta är ljudbokens stora – och kontroversiella – fördel

Ljudböcker revolutionerar läsningen i en tidspressad vardag

En oväntad fördel med ljudböcker är hur de möjliggör ”multitasking” – förmågan att kombinera litterära upplevelser med vardagssysslor. Detta har jag själv upptäckt under året genom mitt projekt Lyssnat med Lindh. Plötsligt visar stegräknaren imponerande siffror och hemmet blir städat utan att det känns som en börda. Det som tidigare var tråkiga hushållssysslor förvandlas till acceptabla, till och med njutbara aktiviteter, tack vare de litterära världar som samtidigt öppnar sig genom hörlurarna.

Denna nya läsform väcker dock vissa samvetskval. Finns det något respektlöst i att kombinera litteratur med vardagliga sysslor? ”Kommer om fem minuter… rensar duschbrunnen och är samtidigt djupt engagerad i Elin Cullheds senaste roman.” Behandlar vi verkligen böckernas innehåll med den uppmärksamhet och koncentration de förtjänar när vi samtidigt gör annat?

Men kanske är denna oro obefogad. Längtan efter ljudböcker är nämligen inte ett modernt fenomen, utan har djupa historiska rötter. Redan 1657 beskrev Cyrano de Bergerac i sin science fiction-klassiker ”Resa till månen” en utomjordisk civilisation vars omfattande bildning kom sig av att de använde bokliknande uppfinningar ”för öronen, inte ögonen”. Detta var en framtidsvision som förebådade vår tids utveckling med århundraden.

Ljudbokens verkliga historia tog ett betydande steg framåt på 1880-talet, när Thomas Edison gjorde banbrytande inspelningar av Tennysons dikter på fonografrullar. Han lanserade konceptet ”talking books” – talande böcker – i en kampanj som delvis riktade sig till utmattade fruar som enligt dåtidens normer förväntades högläsa för sina makar kväll efter kväll. Edisons innovation lovade befria dessa kvinnor och samtidigt demokratisera litteraturen.

Visionen var stor. Ljudboken skulle göra mänskligheten smartare, mer bildad och kulturellt berikad. Framtidsdrömmar om ”ljudhattar” och andra teknologiska innovationer cirkulerade – koncept som faktiskt påminner slående om dagens smartphones och trådlösa hörlurar. Den teknologiska utvecklingen har med andra ord följt en dröm som formulerades för mer än ett sekel sedan.

Verkligheten har dock inte blivit fullt så utopisk som de tidiga visionärerna hoppades. När man studerar de mest framhävda titlarna på dagens ljudboksplattformar är ”hyperbildning” knappast det första ordet som kommer till tanken. Utbudet domineras ofta av lättsmält underhållning snarare än litterära klassiker eller djuplodande samtidsromaner.

Trots detta finns det gott om kvalitetslitteratur tillgänglig i ljudformat. Marknaden för ljudböcker har expanderat enormt under de senaste åren, och utbudet blir ständigt bredare. Svenska förlag investerar allt mer i professionella inläsningar och produktionskvalitet, vilket höjer hela formatet.

Ljudboksmarknaden i Sverige har växt exceptionellt snabbt. Enligt Svenska Förläggareföreningens statistik har ljudboksförsäljningen mer än fördubblats de senaste fem åren. Coronapandemin accelererade denna utveckling ytterligare när många svenskar fann tröst och underhållning i ljudböcker under isoleringstider.

Denna dramatiska marknadstillväxt har lett till intensiv konkurrens mellan streamingtjänster som Storytel, Bookbeat och Nextory. De tävlar om att locka både lyssnare och författare, något som påverkat både bokbranschens ekonomiska strukturer och hur litteratur produceras och konsumeras.

För många författare innebär ljudboken både möjligheter och utmaningar. De når nya målgrupper som kanske aldrig skulle plockat upp en fysisk bok, men ersättningsmodellerna baserade på lyssningsminuter har också kritiserats för att gynna vissa genrer framför andra.

Oavsett dessa branschutmaningar är det tydligt att ljudboken har etablerat sig som ett legitimt och värdefullt litterärt format. Den erbjuder en lösning för människor med dyslexi, synskador eller andra läsutmaningar. Den ger pendlare möjlighet att tillgodogöra sig litteratur på väg till jobbet. Och den gör, som mitt eget exempel visar, läsning möjlig även under tider av vardagsstress och ständiga måsten.

Kanske ligger ljudbokens verkliga värde just där – i att demokratisera litteraturen för en tid där många upplever att dygnet har för få timmar. Den gör det möjligt att integrera berättelser och kunskap i en vardag som annars skulle varit tömd på litterära upplevelser. Och detta är knappast respektlöst mot litteraturen – tvärtom ger det den en central plats i ett modernt, tidspressat liv.