En trött befälhavare i en osäker region

Det är en utmattad Mazloum Abdi som tar emot oss i slutet av februari efter att ha arbetat dygnet runt under den senaste tiden. Som överbefälhavare för SDF-styrkorna (Syriska demokratiska styrkorna) har han tvingats leda en reträtt från stora områden i nordöstra Syrien under den syriska arméns framryckning. Parallellt har han förhandlat med regeringen i Damaskus om avtal och vapenvila, samt nyligen deltagit vid säkerhetskonferensen i München.

Trots den ansträngande situationen möter Abdi oss med leenden och svarar vänligt på våra frågor. Han beskriver förhandlingarna med den syriska regeringen om integration av de kurdiska områdena som konstruktiva, men understryker att misstron är stor och ömsesidig. En central fråga kvarstår: Kommer regeringssidan att hålla sina löften?

Bland Syriens kurder åtnjuter Mazloum Abdi stor popularitet. På marknaden i Qamishli säljs affischer och t-shirts med hans porträtt. Staden är överfull av människor, med tiotusentals som flytt dit undan den syriska arméns framryckning. Skolor har förvandlats till tillfälliga boenden för flyktingar. Ovisshet råder kring när dessa människor kan återvända hem, och om det är säkert att resa tillbaka till områden som Afrin och Aleppo. Situationen kompliceras av att brutala jihadistgrupper är nära allierade med den syriska regeringen. Interimspresident Ahmed al-Sharaa var själv tidigare ledare för islamistiska HTS med bakgrund i den syriska grenen av al-Qaida.

En avgörande kamp mot IS

Mazloum Abdi ledde styrkorna i sin hemstad Kobane när Islamiska staten (Daesh) slogs tillbaka 2014. Med ryggen mot den stängda turkiska gränsen förde kurderna en desperat försvarskamp som blev vändpunkten i kriget mot terrorgruppen. Därefter befriade de stora delar av Syrien från IS välde i nära samarbete med västländer, framför allt USA. Tusentals unga kurdiska kvinnor och män offrade sina liv i denna kamp, vilket ledde till att IS ”kalifat” till slut krossades.

Den kurdledda alliansen kom därefter att styra stora områden med arabisk majoritet. De fick även den otacksamma uppgiften att administrera enorma fångläger med IS-krigare och deras familjer, inklusive många utländska medborgare vars hemländer – däribland Sverige – vägrade ta tillbaka dem.

Efter att den syriska armén attackerade kurdiska stadsdelar i Aleppo i januari 2025 bytte många av araberna i nordöstra Syrien sida till regeringen. För att undvika ett blodbad retirerade kurderna till områden där de utgör majoriteten. I samband med att kurderna lämnade fånglägren har den syriska regeringen släppt många tidigare IS-krigare och deras familjer fria.

Övergivna av väst

På vår väg in i Syrien möter vi konvojer med amerikansk militär som lämnar landet. USA har nu riktat sitt fokus mot Iran och skydd av amerikanska anläggningar i norra Irak inför det stundande kriget.

In i Rojava (det kurdiska området i nordöstra Syrien) strömmar i stället lastbilar med nödhjälp från kurderna i Irak. Många kurder känner sig svikna av västvärlden, som de offrade så mycket för att hjälpa i kampen mot IS. Sveriges regering, menar flera vi talar med, övergav kurderna i Syrien redan under processen för NATO-medlemskap. Turkiets president Erdoğan har konsekvent arbetat för att krossa kurdiskt självstyre, och svenska ministrar anpassade sin politik därefter.

Kvinnornas ställning hotad

Rohalit Afrin, en av veteranerna från kampen mot IS, leder de kvinnliga självförsvarsstyrkorna YPJ. Hon och några av hennes soldater bjuder på te och karameller när vi möter dem.

I Rojava har kvinnor en unikt stark ställning i regionen. Principen om delat ledarskap tillämpas – både en kvinna och en man ska finnas i ledningen för olika organisationer. Den syriska regeringen accepterar dock inte detta system och vägrar förhandla med kvinnor.

Enligt nuvarande plan ska de erfarna kurdiska styrkorna integreras i den syriska armén, men där finns inte plats för kvinnor. Framtiden för YPJ är därför oviss. För kurderna vi träffar representerar de egna styrkorna den enda verkliga säkerhetsgarantin, särskilt med vetskapen om att andra minoriteter som druser och alawiter har utsatts för massakrer under det nya syriska styret.

Ett socialt experiment i fara

Trots ovisshet möter vi också beslutsamhet, särskilt bland de kurdiska kvinnorna som inte är villiga att ge upp sin frihet och jämställdhet. Rojava har fungerat som ett socialt experiment byggt på progressiva värderingar och tanken att olika folk och religioner ska kunna samexistera.

Det finns visserligen kritik mot styret i Rojava. De som inte accepterar de kurdiska ledarnas samhällsorganisation lämnas utan inflytande, och de kurdiska styrkorna har periodvis anklagats för att rekrytera minderåriga. Samtidigt har Rojava varit ett unikt experiment i jämlikhet, jämställdhet och minoritetsrättigheter, vilket nu står på spel.

Under Assadregimen var kurderna hårt förtryckta. Under det syriska inbördeskriget tvingades de slåss mot islamistiska extremister. Dagens syriska regering stöds av Turkiet, som konsekvent motarbetar alla former av kurdiskt självstyre.

Nya utmaningar i regionalt storkrig

Med de pågående bombningarna av Iran ställs kurderna inför nya utmaningar. Rapporter indikerar att USA söker allians med kurdiska styrkor i gränsområdet mellan Iran och Irak, med målet att åstadkomma regimskifte i Teheran, där landets kurder länge förtryckts. Frågan är om kurderna kommer att alliera sig med USA igen, trots att de övergivits i Syrien.

Det brukar sägas att bergen är kurdernas enda vän, men nordöstra Syrien består mestadels av ett platt jordbrukslandskap. Kurderna är beredda att försvara sig om de angrips igen, men föredrar en fredlig lösning med självstyre inom Syriens gränser.

Ilham Ahmed, som fungerar som Rojavas utrikesminister, understryker att omvärlden måste sätta press på regeringen i Damaskus för att våldet ska upphöra och för att kurderna ska få rättigheter i framtidens Syrien. Hon menar att ekonomiskt stöd och lättade sanktioner måste villkoras med krav på respekt för minoriteter och mänskliga rättigheter – något även Sveriges regering borde beakta innan den ger hundratals miljoner kronor i stöd till Syrien.