När Nobelpriset i litteratur tillkännagavs på torsdagen utbröt ett spontant jubel bland medarbetarna på bokförlaget Norstedts. Champagneflaskorna som stod uppradade bland de gröna bokhyllorna på förlaget var redo att korkas upp när nyheten kom att deras författare, ungerske László Krasznahorkai, hade tilldelats det prestigefyllda priset.

”Alla ställde sig upp och skrek av glädje. Jag skickade direkt ett sms till honom, men har inte fått svar än. Jag har försökt ringa, men det är upptaget,” berättar Peter Karlsson, redaktör på Norstedts.

Karlsson beskriver Nobelpristagaren som en författare som inte är särskilt lättläst och tar hans senaste roman som exempel. ”Det är en enda lång mening utan punkt. Han är prestigelös och medveten om vad han gör, men han är ingen diva,” förklarar han.

Håkan Bravinger, ansvarig förläggare, befann sig på plats i Börshuset under tillkännagivandet och kände sig tvungen att behålla sitt lugn trots den enorma glädjen.

”Jag var tvungen att sitta rak i ryggen och inte visa känslor. Egentligen ville jag bara ställa mig upp och ropa rakt ut. Det känns oerhört stort – och jag är framför allt glad för Lászlós skull,” säger Bravinger.

Krasznahorkai har under flera år varit en av de författare som litteraturkännare tippar för Nobelpriset, men enligt Bravinger har de aldrig diskuterat möjligheten sinsemellan.

”Det har känts läskigt att prata om det, men nu kan vi äntligen göra det. Om jag känner honom rätt har han nog stängt av telefonen i dag, han är lite skrockfull,” tillägger Bravinger.

László Krasznahorkai är inte bara en litterär gigant utan också en viktig politisk röst. Han växte upp i ett totalitärt Ungern och har idag utvecklats till en tydlig kritiker av Viktor Orbáns regering och den inskränkta yttrandefriheten i landet.

”Hans böcker visar hur viktig den lilla individen är mot den stora staten,” förklarar Bravinger.

Krasznahorkais författarskap kännetecknas av långa, komplexa meningar och ett nyskapande språk som utmanar läsaren. Hans berättelser rör sig ofta i gränslandet mellan det realistiska och det drömlika, och behandlar djupa existentiella och samhällskritiska teman. Just detta nyskapande språk och hans förmåga att gestalta mänskliga villkor under förtryck lyftes fram av Svenska Akademien i motiveringen till priset.

I sitt hemland Ungern har Krasznahorkais kritiska hållning mot den sittande regeringen gjort honom till en kontroversiell person i officiella kretsar, men internationellt har hans anseende bara vuxit. Han tillhör en generation östeuropeiska författare vars röst blev allt starkare efter kommunismens fall, men som fortsatt att kritiskt granska också de nya samhällsformerna som uppstått.

Förutom sitt litterära arbete har Krasznahorkai också samarbetat med filmregissören Béla Tarr, vars filmatiseringar av hans romaner fått internationellt genomslag.

Priset innebär att Norstedts nu kan förvänta sig ett ökat intresse för Krasznahorkais verk. Förlaget har tidigare gett ut flera av hans böcker i svensk översättning, och med Nobelpriset i litteratur kommer hans verk sannolikt att nå en mycket bredare läsekrets än tidigare.

Tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur är alltid en högtidsstund i den litterära världen, men för ett förlag som har pristagaren i sitt stall är det naturligtvis en särskilt glädjande händelse med både kulturell och kommersiell betydelse.