Kalena: USA och Gud har en märklig relation

I trettondagens skugga: När politik och tradition möts

Den svenska trettonhelgen ligger som en stillsam oas i januarimörkret. För många svenskar har denna dag, med sitt ursprung i berättelsen om de tre vise männen som följde stjärnan till Betlehem, blivit en välkommen förlängning av julledigheten. Men samtidigt som vi i Sverige tar denna ledighet för given, ser världen utanför våra gränser annorlunda ut.

I det amerikanska samhället finns ingen motsvarande ledighet. Tvärtom har datumet 6 januari fått en helt annan betydelse efter händelserna 2021, då det amerikanska Kapitolium stormades av demonstranter som motsatte sig Joe Bidens valseger.

”Det är första gången på länge som jag kan krama det sista ur helgledigheten,” skriver kåsören, som reflekterar över kontrasten mellan den svenska trettonhelgen och sina erfarenheter från USA.

För fem år sedan befann sig skribenten i Atlanta, Georgia, för att rapportera om ett extraval till senaten. Tillsammans med en fotograf vid namn Pontus hade de planerat att skildra valresultatet, men fick snabbt ändra sina planer när nyheten om stormningen av Kapitolium nådde dem.

”Vi landade i en belägrad stad. På hotellet stod folk och skrek på varandra,” beskriver skribenten om ankomsten till Washington DC. I samma hotellkorridor mötte de både anhängare av Bikers for Trump och personer som framförde konspirationsteorier kopplade till QAnon-rörelsen.

Dessa upplevelser skapar en skarp kontrast mot den traditionella svenska uppfattningen om trettonhelgen, med dess ursprung i den bibliska berättelsen om de tre vise männens besök hos Jesusbarnet. I Matteusevangeliet framhävs hur kung Herodes reagerade med skräck och vrede över nyheten om ett nyfött kungabarn, vilket tvingade Josef och Maria att fly till Egypten med sitt barn.

En intressant observation som skribenten lyfter fram är hur den svenska kalendern i hög grad styrs av kristna högtider, något som blir särskilt påtagligt när man betraktar Sverige från utlandet. I USA bygger många helgdagar istället på nationella högtider, som George Washingtons födelsedag, minnesdagar för fallna soldater eller Thanksgiving.

”I fem år har jag förknippat datumet 6 januari med hårt arbete och hot mot demokratin,” skriver kåsören, vilket ytterligare understryker den kulturella skillnaden mellan länderna.

Religionens roll i det amerikanska samhället är komplex och paradoxal. Trots att allt fler amerikaner lämnar sina församlingar, noterar skribenten att ”den vita, kristna nationalismen samlar kraft.” Detta fenomen kan ses som ett uttryck för politiska och kulturella spänningar i det amerikanska samhället, där religiösa symboler och argument ofta används i politiska sammanhang.

Kåseriet avslutas med en anspelning på den bibliska berättelsen: ”Någonstans finns en kung Herodes som vägrar acceptera konkurrensen.” Denna metafor kan tolkas som en kommentar till de politiska ledare som motsätter sig demokratiska valresultat eller förändringar som hotar deras maktposition.

Trettonhelgen blir därmed inte bara en påminnelse om en biblisk berättelse, utan även en utgångspunkt för reflektioner kring hur traditioner, politik och religion samverkar på olika sätt i olika samhällen. Den lediga dagen som för svenskar kan framstå som en självklar del av vår kalender får en djupare dimension när den sätts i ett internationellt perspektiv.

I en tid då demokratiska värderingar utmanas i flera länder runtom i världen blir sådana reflektioner särskilt betydelsefulla. De påminner oss om att även till synes neutrala traditioner och helgdagar kan få olika betydelser beroende på kulturell och politisk kontext.