Känslorna stockas när man möter någon som inte liknar en själv

I det nya bilderbokssamarbetet mellan Thomas Tidholm och Anna-Clara Tidholm möts läsaren av en unik berättelse om vänskap och olikhet. Duon har efter flera års uppehåll återkommit med ”Den lilla vännen”, en berättelse som trots sitt enkla format rymmer djupa känslor och existentiella frågor.

Boken, utgiven på Natur & Kultur och riktad till barn från tre år, kretsar kring mötet mellan flickan Sofia och den lilla gröna varelsen Alo som lever i gräset. Med sina blygsamma 17 till 23 centimeter i höjd representerar Alo något fundamentalt annorlunda i Sofias värld.

Sofia, iklädd en röd klänning som kontrasterar mot den grönskande naturen, träder in i berättelsen som en representant för mänskligheten i ett annars naturdominerat landskap. Hennes relation till den lilla varelsen Alo utvecklas på flera plan – från nyfikenhet och förundran till mer komplexa känslor av besvikelse och avund.

Anna-Clara Tidholms illustrationer skapar en värld där det jordnära och det fantastiska möts. Med färgpennor bygger hon upp ett levande ängslandskap där det kryllar av liv mellan blommor och blad. Här skapas en miljö som både känns realistisk och samtidigt magisk, där gränsen mellan det vardagliga och det sagolika suddas ut.

Thomas Tidholms text kompletterar bilderna med en poetisk precision. Hans språk rör sig mellan det stora och det lilla, mellan himmel och jord, i en berättelse som både är förankrad i vardagen men samtidigt rymmer något större. Texten fångar barnets perspektiv utan att förenkla de känslor som uppstår i mötet mellan Sofia och Alo.

När Sofia vill följa med Alo hem ställs hon inför en begränsning som väcker frustration. ”Det går inte! Du är för stor! Du kanske trampar sönder!” säger Alo, vilket öppnar för bokens kanske mest intressanta tema – att acceptera att vissa världar inte är tillgängliga för alla. När Alo sedan måste gå för att ”sköta saker” uppstår en svartsjuka hos Sofia – varför ska Alo ha en egen värld där hon inte får plats?

Bilderboken bygger på kontrasternas kraft – människa mot natur, vilt mot tamt, kärlek mot ägande. Sofias lysande röda klänning mot det gröna gräset förstärker hennes position som besökare i naturens rum. Här formuleras ett subtilt men viktigt budskap om att vi människor inte kan ta för oss av allt och äga allt vi möter.

Det som gör ”Den lilla vännen” särskilt betydelsefull i dagens barnlitteratur är hur den tar barns känsloliv på allvar. Tidholm-duon väjer inte för de svårare nyanserna i vänskapsrelationer – avund, besittningsbehov och besvikelse ges utrymme jämsides med glädje och förundran. Detta skapar en berättelse som barn kan återkomma till och upptäcka nya lager i allt eftersom de växer.

Bilderboken framstår som en mångbottnad skildring av relationer över gränser. Den utmanar läsaren, oavsett ålder, att reflektera över vad det innebär att respektera andras integritet och rätt till ett eget utrymme. Samtidigt skildras naturens rika värld som något större än oss, något vi måste förhålla oss ödmjukt till.

”Den lilla vännen” är med sina många tolkningsmöjligheter en bok som bjuder in till samtal mellan barn och vuxna. Den kombinerar det poetiska och det vardagliga på ett sätt som kännetecknar det bästa inom barnlitteraturen – en bok att återvända till, reflektera över och växa tillsammans med.