Kjell Vowles: Så hör kvinnoförtryck och klimatförnekelse ihop

I den högernationalistiska visionen målas en bild upp av ett Sverige som behöver återställas till en förgången storhetstid. Men denna nostalgiska dröm om ett land som ”ska bli bra igen” döljer en problematisk verklighet där män dominerar samhället och miljön exploateras i tillväxtens namn.

Den ekonomiska utvecklingen och industrins framfart har länge setts som centrala delar i den svenska framgångssagan. Traditionella industrinäringar har format vår självbild som nation och bidragit till det välstånd som byggt upp välfärdssamhället. Men i den högernationalistiska retoriken utelämnas ofta de mörka sidorna av denna utveckling.

När vi blickar tillbaka på Sveriges industriella historia ser vi ett mönster där ekonomisk tillväxt ofta skett på bekostnad av utsatta grupper. Arbetarklassen, kvinnor och minoriteter har fått bära tunga bördor medan vinsterna koncentrerats till en mindre grupp av mäktiga aktörer. Detta förtryck av människor har gått hand i hand med ett hänsynslöst utnyttjande av naturresurser.

Gruvnäringen är ett talande exempel på denna dubbla exploatering. Medan gruvbolagen genererat enorma vinster har lokalsamhällen drabbats av miljöförstöring och ursprungsbefolkningens rättigheter ofta ignorerats. Det finns en tydlig koppling mellan hur naturen behandlas som en resurs att förbruka och hur vissa människogrupper marginaliseras i tillväxtens namn.

Den maskulina dominansen i denna berättelse är påtaglig. Industrin har traditionellt varit männens domän, där fysisk styrka och tekniskt kunnande premieras. Kvinnors arbete och bidrag till samhällsbygget har systematiskt osynliggjorts eller nedvärderats. Den högernationalistiska drömmen om ett Sverige som ”var bättre förr” handlar ofta om att återupprätta just denna könsordning.

I dagens klimatkris blir det allt tydligare att vi inte kan fortsätta på den inslagna vägen. Den obegränsade tillväxtmodellen som bygger på ständigt ökande produktion och konsumtion är ohållbar. Ändå fortsätter högernationalistiska krafter att förespråka en återgång till traditionella industrier utan hänsyn till de ekologiska gränserna.

Forskare pekar på att vi behöver nya berättelser om vad ett framgångsrikt samhälle innebär. Istället för att blicka bakåt mot en idealiserad dåtid behöver vi skapa framtidsvisioner som bygger på jämlikhet, rättvisa och ekologisk hållbarhet. Detta kräver att vi erkänner kopplingen mellan olika former av förtryck – av människor och av naturen.

Ett exempel på detta är hur klimatförändringarna drabbar olika grupper olika hårt, där redan marginaliserade människor ofta drabbas värst av extremväder och andra konsekvenser. På samma sätt som utsläppen från industrin påverkar miljön negativt, påverkar de sociala strukturerna vilka som får bära kostnaderna för miljöförstöringen.

I Sverige har industripolitiken länge varit central för vår självbild och vår ekonomi. Stora företag inom stål, skog och gruvnäring har format både landskap och samhällen. Men det har också skapat en sårbarhet när dessa industrier förändras genom globalisering och teknikskiften. Den högernationalistiska responsen har ofta varit att skylla på invandring eller miljökrav, snarare än att hantera de strukturella förändringarna i ekonomin.

En mer nyanserad förståelse av Sveriges historia visar att ekonomisk framgång aldrig varit neutral eller konfliktfri. Den har alltid skett i ett sammanhang av maktrelationer där vissa grupper gynnats på andras bekostnad. Att erkänna detta är första steget mot en mer inkluderande och hållbar framtid.

För att kunna skapa ett verkligt ”bra” Sverige behöver vi därför utmana den förenklade berättelsen om nationell storhet. Vi behöver erkänna komplexiteten i vår historia och hur dagens utmaningar hänger samman med tidigare orättvisor. Endast genom att konfrontera både miljömässiga och sociala orättvisor kan vi bygga ett samhälle som verkligen är bra för alla.

Den högernationalistiska drömmen om ett Sverige som ska ”bli bra igen” erbjuder en förenklad bild som ignorerar de verkliga kostnaderna för tidigare framgångar. Ett genuint framsteg kräver att vi ser sambanden mellan miljöfrågor, social rättvisa och ekonomisk utveckling – och skapar en vision som inte bygger på exploatering, utan på hållbarhet och jämlikhet.