Klassiker inom science fiction får nytt liv genom Legendas återutgivning

I en välkommen satsning återupplivar Natur & Kultur det klassiska förlaget Legenda, tidigare känt som Askild & Kärnekull, som genom åren publicerat allt från Stephen King och Colleen McCullough till Yves Bonnefoy och David Foster Wallace.

Utgivningen inleds med Arthur C Clarkes hyllade roman ”Möte med Rama” från 1974 i Sam J Lundwalls översättning. Återkomsten av denna klassiker påminner om hur science fiction alltid speglar sin samtid – i detta fall den första hälften av 1970-talet med dess särskilda världsbild.

”Möte med Rama” var Clarkes första roman efter det berömda samarbetet med Stanley Kubrick kring filmen ”2001. Ett rymdäventyr” och behandlar ett liknande tema: mänskligheten ställs för första gången inför en främmande civilisation vars teknologi och intentioner går bortom vår förståelse.

Handlingen utspelar sig år 2131, då ett övervakningssystem för potentiellt farliga asteroider upptäcker ett oväntat objekt i solsystemet. Forskarna inser snart att det inte rör sig om en naturlig himlakropp utan ett enormt cylindriskt, ihåligt rymdskepp. Expeditionsfarkosten ”Endeavor”, under ledning av kommendörkapten Norton, får uppdraget att undersöka objektet närmare. Läsaren följer besättningen när de tar sig in i det mystiska skeppet och försöker förstå dess ursprung och syfte.

Arthur C Clarke räknas som en av de främsta klassiska science fiction-författarna, vars betydelse är oomtvistad inom genren. I likhet med Isaac Asimov fokuserar Clarke mer på naturvetenskapliga aspekter av framtiden än på psykologiskt djuplodande karaktärsporträtt, vilket rimmar väl med hans bakgrund som matematiker och fysiker.

Denna berättarteknik har sina förtjänster, även om nutida läsare kanske noterar att Clarke i ”Möte med Rama” ägnar väl många sidor åt att beskriva besättningens svårigheter att greppa det främmande skeppets dimensioner och den svindel detta framkallar – något som möjligen kunde ha komprimeratas, eftersom poängen om det ofattbara ändå framgår.

För dagens läsare är det särskilt intressant hur Clarke föreställde sig 2100-talets geopolitik. Hans vision om ”Förenade Planeterna” (bestående av Merkurius, Jorden, Månen, Ganymedes, Titan och Triton) skildrar en mänsklighet som trots allt lyckats etablera ett fungerande samarbete, till skillnad från dagens mer splittrade FN. I Clarkes framtidsvärld är det främst Merkurius som avviker från den interplanetära gemenskapen, men kanske av förståeliga skäl.

Clarke visar också en träffsäker insikt i akademiska miljöer. Han förstår och skildrar med precision vad som händer när en arkeolog, en exobiolog och en astrofysiker hamnar i samma konferensrum – med alla de vetenskapliga dispyter och samarbetsutmaningar detta innebär.

Sammantaget framstår ”Möte med Rama” som en mästerlig roman på temat människans möte med det okända. I en tid då den konventionella litteraturen ibland har svårt att fånga vår komplexa samtid, känns återutgivningen av spekulativ litteratur från genrens guldålder både relevant och välkommen.

Genom att återintroducera dessa klassiker för nya generationer läsare skapar Legenda en brygga mellan science fiction-genrens historia och dagens litterära landskap, något som berikar den svenska bokmarknaden och öppnar för nya perspektiv på såväl litteratur som framtid.