Färgglatt och geometriskt lyfter vintermörkret – två konstnärer som sprakar av energi

I vintermörkret och kylan kan konst fungera som en effektiv energigivare. Just nu pågår två utställningar i Stockholm som erbjuder en välbehövlig dos färg och form, genom konstnärerna Mari Rantanen och Jacob Dahlgren. De har flera gemensamma nämnare – en förkärlek för starka färger, rika mönster och ett abstrakt, geometriskt formspråk som hämtar inspiration från både konsthistorien och vardagslivet.

Finskfödda Mari Rantanen, som länge bodde i New York och var professor i måleri på Kungliga konsthögskolan 1996-2005, visar nu utställningen ”Exit to entrance” på Konstakademien. Utställningen är sammanställd av curatorn Maaretta Jaukkuri och fyller de stora Salarna med Rantanens färgsprakande verk.

Det finns något typiskt finskt i Rantanens konst som för tankarna till Marimekko – det finska företagets karaktäristiska mönster med ränder, prickar och stiliserade blommor som blivit kända långt utanför Finlands gränser.

Men Rantanens akrylmåleri är mer komplext i sin struktur. Rytmiska former och knippen av streck överlappar varandra, vilket skapar nya färger och mönstereffekter. Vissa dukar hänger i monumentala sviter, upp till elva meter långa. Färgskalan domineras av mättade pastelltoner – rosa, orange, honungsgult, syrenlila, turkos och pistagegrönt – kompletterat med djupare röda, gröna, gula och blå nyanser, samt inslag av lysande guld och silver.

Ett av utställningens äldsta och mest imponerande verk är sviten ”Perfect sunset” från 2007. Här anas inspirationskällor från islamisk arkitektur med dess rika ornamentik, och färgsättningen antyder en rörelse från dagsljus till en brinnande solnedgång.

I flera verk återkommer en stiliserad blomma som påminner om majblomman, tillsammans med stjärnor, droppformer och en säregen kombination av en cirkel följd av en långsmal rektangel med rundade hörn – enligt katalogen en ytterligare stilisering av Edvard Munchs emblematiska fullmånar med ljusreflektion i vatten.

Men det är mindre viktigt varifrån Rantanen hämtar sin inspiration – det centrala är den känsla som uppstår i mötet med verken. Det handlar om dynamiken mellan färg och form, ljus och rörelse – visuella, emotionella berättelser som utstrålar vitalitet och livsglädje. Målningar med titlar som ”Goda vibrationer” och ”Smak av honung” står i direkt kontrast till sträng minimalism.

Samma livfullhet präglar Jacob Dahlgrens miniretrospektiv ”Retrospektiv kommersiell: Live in your head” i Andréhn-Schiptjenkos galleri. Här har konstnären skapat en medvetet ostrukturerad presentation som signalerar byggarbetsplats, med skyddspapp på golvet, avspärrningsteip och en gallervägg som fungerar praktiskt för hängning av både videoskärmar och små målningar på sandpapper från serien ”Model for understanding the world”.

Utställningen visar prov på Dahlgrens metodiska utforskningar av vår omgivande verklighet – stadsrummet, hemmet och vardagslivet fullt av massproducerade föremål, från baldakiner till blyertspennor och billiga plastgalgar.

Det mest slående är den uppfinningsrikedom som präglar Dahlgrens arbete – hur han trollar fram överraskande mönster och former av vardagliga material. Han komponerar oväntade strukturer av tumstockar eller olikfärgade galgar, och även vanliga elsladdar arrangeras i dekorativa mönster. Resultaten är demokratiska, lekfulla och estetiskt tilltalande objekt.

Dahlgrens val av material kommenterar också vårt konsumtionssamhälle, som i verket ”Heaven is a place on earth” – ett bedrägligt dekorativt mönster skapat av personvågar.

Liksom Rantanen refererar Dahlgren till konsthistoriska, framför allt modernistiska, förebilder. Han skapar readymades i Marcel Duchamps anda men uppnår effekter genom seriella repetitioner som påminner om Andy Warhol. Han har systematiskt omtolkat och omarbetat etablerade konstnärliga idéer i nya former.

Särskilt fascinerande är Dahlgrens fixering vid horisontella ränder, inspirerad av men samtidigt i kontrast till den franske konstnären Daniel Buréns vertikala linjer. De senaste 25 åren har Dahlgren konsekvent burit randiga t-tröjor – en levande utställning som han dagligen dokumenterar på sitt Instagramkonto. Han har även smygfilmat förbipasserande i randiga plagg, och i videoverket ”Neoconcrete space” visas mönstren från hans första 1000 tröjor i en kontinuerlig loop.

I videoverket ”I” ser vi stillbilder av konstnären själv från 2009-2022, där han åldras och förändras i ett magnetiskt flöde – men de karaktäristiska ränderna består. Ett konstnärskap där den personliga identiteten vävts samman med det konstnärliga uttrycket.