Kritik mot att Ryssland ställer ut på Venedigbiennalen

Rysslands deltagande i Venedigs konstbiennal möter skarp kritik

Rysslands återkomst till den prestigefyllda konstbiennalen i Venedig har utlöst en våg av protester från flera håll. Efter att ha varit frånvarande under två upplagor planerar nu Ryssland att återvända till årets evenemang, vilket har väckt stark kritik från både ukrainska regeringsföreträdare och italienska kulturmyndigheter.

I ett gemensamt uttalande har Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha och kulturminister Tetyana Berezhna uttryckt djup oro över Rysslands medverkan. De varnar uttryckligen för att biennalen ”inte får bli en plattform för att rentvå Rysslands krigsförbrytelser.” Uttalandet speglar den växande oron över att kulturella evenemang kan utnyttjas för att normalisera Rysslands handlingar i Ukraina.

Venedigbiennalens ledning har dock försvarat sitt beslut att tillåta Rysslands deltagande. I ett uttalande förra veckan beskrev de sig som en ”öppen institution som avvisar alla former av uteslutning eller censur av konst.” Pietrangelo Buttafuoco, biennalens direktör, utvecklade denna ståndpunkt i en intervju med den italienska tidningen La Repubblica: ”Vi tror att där det finns konst, finns det också dialog.”

Detta är inte första gången biennalen har använt liknande formuleringar för att försvara kontroversiella deltagare. Organisationen har tidigare hänvisat till samma principer när ifrågasatta länder som Iran och Israel har deltagit i evenemanget, vilket understryker deras långvariga hållning mot kulturell bojkott.

Ryssland har aldrig officiellt uteslutits från biennalen, men landets frånvaro under de senaste två upplagorna har varit påtaglig. År 2022, kort efter den fullskaliga invasionen av Ukraina, drog de ryska konstnärerna Alexandra Sukhareva och Kirill Savchenkov tillsammans med den litauiske kuratorn Raimundas Malašauskas tillbaka sitt deltagande som en protesthandling. Under 2024 års evenemang lånades den ryska paviljongen ut till Bolivia.

Årets ryska utställning bär titeln ”The tree is rooted in the sky”. Mikhail Shvydkoy, Rysslands delegat för internationellt konstutbyte, ser landets återkomst som betydelsefull. Han har uttalat att deras medverkan är ”ett bevis på att Rysslands kultur inte är isolerad” – en kommentar som belyser hur kulturella evenemang kan bli arenor för geopolitisk positionering.

Protesterna mot Rysslands deltagande fortsätter att växa i styrka. Den feministiska ryska dissidentgruppen Pussy Riot, känd för sina politiska aktioner, har antytt att de planerar en protestaktion i Venedig. På sitt Instagram-konto har gruppen meddelat: ”Pussy Riot kommer till biennalen med en intervention.” Detta antyder att biennalen kan bli skådeplats för ytterligare konfrontationer när evenemanget väl öppnar.

Situationen kompliceras ytterligare av den bredare geopolitiska kontexten. Medan Rysslands deltagande väcker protester har andra länders medverkan också blivit föremål för kontroverser. Exempelvis har Sydafrika nyligen dragit sig ur biennalen efter en konflikt kring ett Gaza-relaterat konstverk, vilket visar hur dagens politiska spänningar genomsyrar den internationella konstvärlden.

Den ukrainska paviljongen har samtidigt valt att fokusera på kriget i sin utställning, vilket skapar en direkt konstnärlig motvikt till den ryska närvaron. Denna konstrastfyllda situation illustrerar hur biennalen riskerar att bli en förlängning av den geopolitiska konflikt som pågår utanför konstvärlden.

Årets Venedigbiennal invigs officiellt den 9 maj, och med de växande spänningarna kring Rysslands deltagande står evenemanget inför utmaningen att balansera sina principer om konstnärlig frihet mot den politiska verklighet som omger det. Frågan om konstens roll i tider av konflikt och hur kulturella institutioner ska förhålla sig till internationella spänningar kommer sannolikt att fortsätta prägla diskussionen kring årets biennal.