Man får lust att skippa Rutger Bregmans nästa lektion

Den nederländske författaren Rutger Bregman fortsätter att utmana status quo med sin nya bok ”Moralisk ambition. Sluta slösa bort din talang och börja göra skillnad”. Bregman, som nyligen sågs i ”Skavlan & Sverige” där han konfronterade hotellmagnaten Petter Stordalen om de rikas ansvar, har på bara några år blivit en internationell röst för radikal samhällsförändring.

Under sitt framträdande i programmet argumenterade Bregman för att de förmögna borde betala högre skatt och sluta klaga över det. Han menar att allt för ojämlika samhällen med tiden slits isär och föreslog två miljoner euro som en rimlig övre gräns för personlig förmögenhet – en summa som för de flesta är otänkbar men för de extremt rika endast utgör småpengar.

Konfrontationen mellan Bregman och Stordalen påminde om ett liknande möte i samma program 2015, då ekonomen Thomas Piketty utmanade Norwegians dåvarande VD Björn Kjos i skattefrågor. Det verkar vara ett återkommande grepp från produktionen att ställa moraliserande intellektuella mot framgångsrika affärsmän.

Bregman, född 1988, har på kort tid blivit ett välkänt namn inom internationell debatt. Hans tidigare böcker har sålts i stora upplagor och översatts till flera språk, vilket gett honom en plattform i globala medier. Men receptionen av hans verk har varit blandad.

Hans nya bok ”Moralisk ambition” är svårplacerad genremässigt. Den framstår som en blandning mellan aktivisthandbok, självhjälpslitteratur och moralfilosofisk betraktelse. I tio kapitel med titlar som ”Nej, du duger inte som du är” och ”Utöka din moraliska cirkel” vänder sig Bregman direkt till läsaren med uppmaningar om att reflektera över hur individuell framgång kan skada kollektivet.

Boken är full av exempel på hur enskilda personer genom historien kämpat mot missförhållanden och samhällsproblem, ofta i stark motvind, för att sedan se andra ansluta sig till kampen. Bregman argumenterar för att unga begåvade människor borde ägna sina talanger åt att lösa verkliga problem istället för att, som han citerar från en källa på Facebook, ”fundera på hur man bäst får folk att klicka på annonser.”

Bregmans ton är offensiv och självsäker, vilket både har gett honom hängivna anhängare och kritiker. När hans tidigare bok ”I grunden god” recenserades i Dagens Nyheter skrev Saga Cavallin att Bregman med stort allvar presenterar banala självklarheter som skulle må bättre av att problematiseras. Samtidigt hyllade sociologen Roland Paulsen redan 2018 Bregmans bok ”Utopia för realister” för dess ohämmade berättarglädje och optimism.

Kritiker menar att Bregmans moraliserande ton riskerar att få motsatt effekt mot vad han önskar uppnå. Den nästan predikande stilen, där han ofta riktar sig till ett intimt ”du” och avslutar med förnumstiga slutsatser, kan upplevas som påträngande.

Bregman har grundat en stiftelse för idealistiska entreprenörer och etablerat kontakter på Harvard University. Hans vision är tydlig: att uppmuntra fler att ägna sina talanger åt att bekämpa fattigdom, rasism, klimatförändringar och globala sjukdomar snarare än att maximera personlig vinning.

Trots det viktiga budskapet om att använda sina talanger för en bättre värld, menar vissa kritiker att bokens format och ton riskerar att skrämma bort potentiella allierade. Den framstår som alltför moraliserande för att verkligen nå fram till den målgrupp som skulle kunna göra störst skillnad.

Om Bregmans vision ska förverkligas krävs kanske en annan approach än den hårda moralkaka som ”Moralisk ambition” serverar.