Månadens klassiska utforskar det groteska med inspiration från Edgar Allan Poe

Bjarnason utforskar det groteska och det sublima i ny albumrelease

Den internationellt framgångsrike isländske dirigenten och kompositören Daníel Bjarnason fortsätter att cementera sin position inom den samtida klassiska musikscenen med sitt senaste album ”The grotesque & the sublime”. Albumet, framfört av Islands symfoniorkester under Bjarnasons egen ledning, presenterar ett ambitiöst program som utforskar kontrasterna mellan det skrämmande och det upphöjda.

Bjarnason har under sin karriär blivit känd för sin förmåga att röra sig mellan konstmusikens och populärmusikens världar. Vid sidan av samarbeten med artister som Sigur Rós och den spanska stjärnan Rosalía – där han dirigerade London Symphony Orchestra på hennes genreöverskridande album ”Lux” – har han också arbetat för att lyfta fram andra framstående isländska tonsättare som Anna Thorvaldsdottir och framlidne Jóhann Jóhannsson.

Albumets öppningsstycke ”Feast”, som är Bjarnasons andra pianokonsert, tar sin inspiration från Edgar Allan Poes skräcknovell ”Röda dödens mask”. Med Frank Dupree som pianosolist skapar Bjarnason en musikalisk värld där frenetiskt festande ställs mot andlöst svävande passager. Resultatet är en musikalisk upplevelse med surrealistiskt svindlande kontraster som fångar Poes skräckvisioner i toner.

Slagverkskonserten ”Inferno” utgör en annan höjdpunkt på albumet. Denna rytmiskt drivna dödsdans, med influenser från Dantes helvetesskildring, framförs med solisten Vivi Vassileva som effektfullt växlar mellan marimba och det baskiska slagverksinstrumentet txalaparta. Verket demonstrerar Bjarnasons förmåga att kombinera komplexa rytmiska strukturer med emotionell intensitet.

Mellan dessa två dramatiska verk placerar Bjarnason det mer kontemplativa ”Fragile hope”. Detta kvartslånga stycke närmar sig det naturnära ljudlandskap som kommit att förknippas med isländsk samtida musik. Verket är tillägnat Jóhann Jóhannssons minne och innehåller en subtil hänvisning till dennes komposition ”Odi et amo”, vilket skapar en musikalisk dialog mellan de två tonsättarna.

Albumet representerar en betydelsefull utveckling i Bjarnasons karriär och inom den samtida nordiska musikscenen. Hans förmåga att kombinera traditionella orkesterklanger med modernistiska kompositionstekniker och influenser från populärmusik och filmmusik har gjort honom till en av Islands mest framträdande kulturexportörer.

Den isländska samtida musikscenen har under det senaste decenniet fått ett allt större internationellt genomslag, delvis tack vare kompositörer som Bjarnason. Island, med sin relativt lilla befolkning, har producerat ett anmärkningsvärt antal framgångsrika musiker inom olika genrer, från postklassisk ambient till experimentell electronica. Denna kreativa explosion kan delvis förklaras genom landets starka kulturella identitet och naturens inflytande på det konstnärliga uttrycket.

För lyssnare som uppskattar Bjarnasons verk finns det för närvarande flera andra intressanta klassiska utgåvor att utforska. Pianisten Alice Sara Ott har nyligen släppt ”Jóhann Jóhannsson: Piano works” på Deutsche Grammophon, en samling sublima pianotolkningar av Jóhannssons postklassiska electronica och filmmusik. För kammarmusikentusiaster finns ”Mosaïque danoise” med Janne Thomsen, Cecilia Zilliacus, Andreas Brantelid och Bengt Forsberg, som presenterar danska kvartetter för ovanliga instrumentkombinationer. Chiaroscuro Quartet har också utmärkt sig med sina livfulla och rustika tolkningar av Beethovens stråkkvartetter op. 59, nr 1 och 2 på etiketten BIS.

Med ”The grotesque & the sublime” bekräftar Daníel Bjarnason sin position som en av vår tids mest intressanta tonsättare, en musiker som lyckas förena det experimentella med det emotionellt direkta i verk som utmanar och berör publiken samtidigt.