Maria Maunsbach: ”Tydligt hur objektifierade män inom MMA blir”

I sin senaste roman ”En magisk man” utforskar författaren Maria Maunsbach kärleken mellan flyttgubben och MMA-fightern Mikael och hans matlagande flickvän Jenny. Romanen, som blivit både hyllad och omdebatterad, representerar en fortsättning på Maunsbachs utforskning av ömheten som litterär metod.

”I min förra roman ’Lucky Lada och jag’ började jag pröva ömheten som metod för skrivandet, den ömsinta blicken. Jag fick inte vara ironisk eller positionerande och jag upptäckte att det kändes mycket intressantare att skriva så,” berättar Maunsbach.

Hon beskriver sitt arbete med den nya romanen som delvis en reaktion mot sina tidigare mansporträtt. ”Jag var samtidigt så missnöjd med mansporträtten, alla män i ’Lucky Lada’ var dåliga och sorgliga. Jag ville ge ett sant och komplext porträtt av en man, med den ömsinta metoden, och så började Mikael.”

Huvudkaraktären Mikael, en MMA-fighter med en imponerande fysik, framställs i boken som något av en sexuell frälsargestalt. Maunsbach förklarar att hon intervjuade flera män inom MMA-sporten under sitt research-arbete och blev fascinerad av hur objektifierade de ofta blir.

”Det är otroligt tydligt hur objektifierade de blir, hur kvinnor beter sig kring dem. Jag har också tänkt mycket på mäns rädsla, att de är så styrda av den. Alla MMA-fighters är rädda för att bli slagna, det blir ett sätt att skydda sig själv,” säger hon.

Maunsbach, född 1990 i Höör och bosatt i Malmö, vill skildra en typ av man som sällan porträtterats med ömhet i litteraturen. ”Det här är en typ av man som ofta har skrivits fram utan ömhet. Vad händer om man tar den här killen med våldskapital och dåliga emotionella resurser och bara älskar honom? Det blir som en empatiövning för både mig och läsaren.”

Romanen har väckt starka reaktioner bland kritiker som har fokuserat på vad de uppfattat som ”groteskt” eller ”äckligt” i beskrivningarna av kroppslighet och intimitet, något som överraskade författaren.

”Jag blev så förvånad! Jag tänkte väl att sex kan vara laddat, men jag var inte beredd på att deras kroppslighet skulle upplevas som så provokativ och ’äcklig’. Jag ville ju verkligen skriva om intimitet, ville att det skulle vara så sant som möjligt, men jag hade inte trott att det skulle framstå som ’groteskt’,” förklarar hon.

Maunsbach spekulerar i att romanens njutningsorienterade natur kan stå i konflikt med samtida värderingar. ”Den står nog i opposition mot tidsandan, att romanen är så njutningsorienterad. Att den inte till exempel handlar om ångest kring mat utan tvärtom, kopplar samman den njutningen med parets närhet. Men för en del är det väldigt laddat att de äter fett utan att skämmas.”

Det skånska spelar en central roll i romanen, både som landskap och kulturell identitet. Maunsbach beskriver det skånska förhållandet till överflöd som ett uttryck för kärlek, särskilt inom arbetarklassen.

”Mikael är för mig ett porträtt av en malmöitisk essens. I det skånska finns en helt annan inställning till excess, det är så man uttrycker kärlek! Kanske ännu mer i arbetarklassen, det är ju en kroppslig del av befolkningen. För mig är det inte alls kopplat till något skamligt.”

Med tiden har Maunsbachs syn på sitt författarskap utvecklats. Hon beskriver hur hon gradvis har förstått att det inte finns en enda mall för hur man ska vara författare. ”Jag visste över huvudtaget inte vad en författare var när jag växte upp. Och när jag själv hade skrivit två böcker fattade jag att det inte bara finns ett enda sätt att vara författare på. Det får man ta reda på själv – vilken är min uppgift, vilken är min konstnärliga instinkt?”

Författaren känner ett särskilt ansvar för sin skildring av den skånska arbetarklassen: ”Det är en oerhört lyxig position, som man också måste ta på allvar. Jag känner faktiskt ett stort ansvar för den skånska arbetarklassen: det här är ett folk och en kultur jag kan.”

”En magisk man” har uppmärksammats för hur den skildrar fysisk lycka och passion, och har beskrivits som en gnistrande skånsk kärleksroman där passion, klasskildring, humor och matlagningskonst förenas.