Meningen med livet? David Thurfjell söker svaret hos djupa tänkare och snabba Tiktok-filosofer

I takt med en ökande individualism och avtagande religiösa inslag i samhället har allt fler svenskar börjat uppleva en känsla av meningslöshet i sina liv. Denna trend, som har förstärkts markant sedan millennieskiftet, är föremål för religionsvetaren David Thurfjells nya bok ”Anspråkstagen”, där han utforskar denna existentiella kris och möjliga vägar framåt.

Statistiken talar ett tydligt språk. Under de senaste två decennierna har andelen svenskar som rapporterar en känsla av meningslöshet ökat dramatiskt. Detta sammanfaller med en period då Sverige fortsatt sin utveckling som ett av världens mest sekulariserade länder, där traditionella religiösa gemenskaper och ritualer fått en allt mindre plats i människors vardag.

Thurfjell, som är professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, närmar sig ämnet med både akademisk skärpa och personlig reflektion. Hans arbete representerar en växande trend inom modern religionsvetenskap där forskare inte bara analyserar fenomen utifrån, utan också väver in egna erfarenheter och reflektioner.

I boken pendlar författaren mellan stora filosofiska frågor och vardagliga observationer. Han undersöker hur avsaknaden av gemensamma berättelser och ritualer påverkar den moderna människans förmåga att finna mening i tillvaron. Särskilt intressant är hans analys av hur den svenska individualismen, som ofta hyllas som en framgång, samtidigt kan vara en bidragande faktor till en utbredd känsla av tomhet.

Den existentiella krisen tar sig olika uttryck i olika åldersgrupper. Bland yngre svenskar manifesteras den ofta som ångest inför framtiden och känslan av att vara överväldigad av valmöjligheter, medan den bland medelålders och äldre ofta handlar om en diffus känsla av att något väsentligt saknas trots materiellt välstånd.

Thurfjell diskuterar i sin bok flera möjliga ”botemedel” mot denna meningskris. Han utforskar allt från traditionella religiösa praktiker till mer moderna former av gemenskapsbyggande och kontemplativa övningar. En av bokens styrkor ligger i hur den undviker att föreslå enkla lösningar eller återgång till förflutna tiders strukturer.

En särskild uppmärksamhet ägnas åt naturupplevelser som källa till mening, något som länge haft en central plats i den svenska självbilden. Thurfjell analyserar hur naturmötet för många svenskar fungerar som en sekulär motsvarighet till religiösa erfarenheter, med skogen som ett slags modern katedral.

Bokens titel ”Anspråkstagen” antyder en intressant dubbelhet – dels hur människan tar världen i anspråk genom att försöka förstå och kontrollera den, dels hur människan själv kan bli tagen i anspråk av något större än henne själv. Denna spänning mellan att vara agent och att bli berörd ligger som en röd tråd genom verket.

Det som skiljer Thurfjells arbete från många andra akademiska verk inom området är hans förmåga att röra sig mellan olika intellektuella traditioner. Han refererar lika bekvämt till antikens filosofer som till moderna psykologiska teorier, och han drar paralleller mellan klassiska religiösa texter och samtida kulturella fenomen.

Recensenten Maria Schottenius lyfter fram just denna gränsöverskridande karaktär som en av bokens främsta förtjänster. Hon beskriver hur Thurfjell lyckas kombinera akademisk tyngd med personlig närvaro på ett sätt som gör de stora existentiella frågorna tillgängliga utan att förenkla dem.

I en tid då allt fler svenskar söker efter mening i självhjälpsböcker, mindfulness-appar och konsumtionsupplevelser erbjuder ”Anspråkstagen” en djupare reflektion över vad det innebär att vara människa i vår samtid. Den ställer frågor om vad som egentligen ger livet värde när traditionella ramar och gemenskaper löses upp.

För dem som själva brottas med känslan av meningslöshet kan boken fungera som en spegel och ett verktyg för egen reflektion. För samhällsplanerare och beslutsfattare erbjuder den värdefulla insikter om en djupgående kulturell förändring som ofta hamnar i skymundan för mer konkreta politiska frågor.