Mer än en hit – Hannes övertygar på Cirkus

Hannes Jonsson imponerar på Cirkus med känsla och autenticitet

Med rötter i jazzen har Hannes Jonsson sedan 2017 byggt upp en musikalisk identitet inom indie-r’n’b där det mänskliga och äkta står i centrum. På tisdagskvällen fyllde han Cirkus i Stockholm med sin personliga musik och ett framförande som präglades av äkthet snarare än spektakel.

Jonssons artistiska uttryck sammanfattas väl i refrängen till låten ”Stars”: ”I am like a star / First I shine bright then I fall / You are like a scar / You look cool and you’ll always be here with me”. Att jämföra en förälskelse med ett ärr som permanent stannar kvar illustrerar det oförställda och nästan naiva som karakteriserar artisten från småländska Aneby. Hans debutalbum ”God bless Sweden” fick ett positivt mottagande när det släpptes i februari, kanske just för att Jonssons uppriktighet är en sällsynt kvalitet i dagens musiklandskap.

På Cirkus-scenen var det främst låtmaterialets kvalitet som bar föreställningen. Konserten var långt ifrån extravagant – bandet tillät sig endast ett par korta instrumentala utsvävningar med punkiga toner. I övrigt höll sig framförandet nära albumversionerna: tajt men återhållsamt.

”White wine in the shower” utmärktes av exceptionellt trumspel som mynnade ut i en hänförande kombination av saxofon och synt. Låten erbjöd dock inte mycket för publiken att sjunga med i, något Jonsson verkade medveten om. De efterföljande ”Fill me up” och ”Feel it” fungerade desto bättre som allsångsnummer. 32-åringen sjöng med sådan uppriktighet att varje ord kändes genuint. När ”Friends” tog vid aktiverades den stående publiken på allvar.

I ett av få personliga mellansnack uppmärksammade Jonsson att hans gamla musiklärare befann sig i publiken. Han bad också alla hälsa gemensamt till producenten Marcus White som också var på plats – ett charmigt ögonblick som förstärkte konsertens intima känsla.

Artisten Waterbaby, som själv släpper debutalbum nästa vecka, gästade på de gemensamma låtarna ”Wish” och ”Stockholmsvy”. Hennes sånginsats var precis som på inspelningarna – tekniskt korrekt men försiktig. Under framförandet av ”Stockholmsvy” tycktes Jonsson äntligen släppa loss lite mer i dansen, som om framgången med denna låt, som strömmats 92 miljoner gånger, gav honom extra självförtroende.

Anmärkningsvärt nog lyfte förvånansvärt få av de drygt tusen besökarna sina mobiltelefoner under ”Stockholmsvy”, trots att det är Jonssons mest kända hit. Detta kan tolkas som att artistens autenticitet smittar av sig på publiken – att vara närvarande i stunden blir viktigare än att dokumentera upplevelsen för sociala medier. Alternativt visar det att fansen uppskattar Jonsson för mer än bara den enskilda hitlåten, vilket onekligen stämmer.

Konserten demonstrerade tydligt varför Hannes Jonsson har skapat sig en särställning inom svensk musik. I en tid där överproducerade shower och spektakulära scenelement ofta dominerar, erbjuder han något annat – musik som känns äkta och kommunicerar direkt till hjärtat. Hans framgång grundar sig inte i överdriven scenpersona eller visuella effekter, utan i förmågan att förmedla känslor genom välskrivna låtar och en genuin närvaro.

Med sitt måttfulla men innerliga framträdande på Cirkus befäste Hannes Jonsson sin position som en av Sveriges mest intressanta artister just nu – en musiker vars styrka ligger i ärlighet och konstnärlig integritet snarare än yttre attribut.