Sociala medieappen Letterboxd revolutionerar filmkonsumtionen

Under pandemin blev filmappen Letterboxd en räddning för miljontals isolerade människor. Vad som började som ett nischforum för cinefiler har nu blivit ett globalt fenomen där användare kan logga, betygsätta och recensera filmer. Från 1,7 miljoner användare 2020 har plattformen växt explosionsartat till 26 miljoner i dag, med nio miljoner nya användare bara under det senaste året.

Grundarna Karl von Randow och Matthew Buchanan lanserade Letterboxd 2011 med visionen att skapa en digital mötesplats för filmälskare. Appen fungerar som en kombination av filmtidning och encyklopedi där användare kan logga filmer de sett, skapa ”watchlists” över filmer de vill se, och delta i diskussioner kring specifika filmer.

I USA domineras användarbasen av åldersgruppen 18 till 24 år, och appen har blivit en stark kulturell kraft som påverkar vilka filmer generation Z väljer att se. I höstas utökade Letterboxd sitt erbjudande genom att lansera en digital butik med kurerad hyrfilm, med fokus på kvalitetsfilmer från festivaler som ännu inte fått bred distribution.

”Det är ett sätt att förstå publiken och vilka filmer man ser i vissa åldersgrupper. Vi får en bra bild av vad som är relevant att visa för just den gruppen,” säger Danial Brännström, chef för Cinemateket, som använder appen för inspiration till programsättningar.

Till skillnad från många andra sociala plattformar är Letterboxd fortfarande övervägande textbaserat, med undantag för filmaffischer och stillbilder. Detta ger en nostalgisk känsla av det ”gamla internet” – innehållet användaren ser kommer antingen från de konton man själv valt att följa eller genom aktiva sökningar.

Ett av appens mest ikoniska inslag är frågan ”Vilka är dina fyra favoritfilmer?” som blivit ett populärkulturellt fenomen i sig. Letterboxds medarbetare ställer rutinmässigt denna fråga till Hollywoodcelebriteter på röda mattan, något som genererat miljontals visningar på sociala medier.

Runt denna till synes enkla fråga har en hel subkultur uppstått. Otaliga videor finns nu med titlar som ”Vad dina fyra favoritfilmer säger om dig”, där olika filmpreferenser analyseras psykologiskt, oftast med en sarkastisk underton. En person vars favoritfilm är regisserad av Greta Gerwig anses ha ”mommy issues”, medan någon som föredrar ”Aftersun” antas ha ”daddy issues”.

Denna offentliga granskning av filmpreferenser har lett till en form av prestationsångest hos många användare. ”Jag är plågsamt medveten om att mina följare kan se exakt vilka filmer jag tittar på. Det har orsakat att mitt filmtittande nu påverkas av ett behov att framstå på ett visst sätt,” beskriver en användare. Vissa känner att deras filmtittande blir en prestation snarare än en njutning.

Även Arthouse-biografer har anammat plattformen. Bio Rio i Stockholm driver ett aktivt konto för att locka sin målgrupp. ”Vår målgrupp är unga filmälskare och de hänger på Letterboxd. Det känns helt vanvettigt att inte finnas där och bygga ett förtroende hos den publiken,” säger Isak Kjellander, art director på Bio Rio.

Kända profiler som artisten Charli XCX och den brittiska politikern Jeremy Corbyn har också hittat till plattformen. När Charli XCX såg Lukas Moodyssons ”Fucking Åmål” skrev hon ”Så fin, så sorglig, så cool, så berörande”, medan Corbyn gav ”Den store Gatsby” högsta betyg med motiveringen att den ”visar girighetens och rikedomens ofruktbarhet”.

Letterboxd har utvecklat en egen jargong där kortfattade, fyndiga kommentarer ofta värderas högre än längre analyser, särskilt för kommersiella filmer. ”Den bästa skildringen om vad som händer när man glömmer ett lösenord” var en recension av filmen ”One battle after another”, medan oscarsnominerade ”Sentimental value” beskrevs som ”en ikeafikation av Ingmar Bergman”.

Samtidigt blomstrar mer djupgående filmessäer under mer nischade titlar. Där grundas analyserna i en genuint passion för filmmediet, inte i jakten på likes. Detta speglar en intressant dubbelhet i plattformen – den både främjar ytlig, poserande konsumtion och djup filmkärlek.

Letterboxd fungerar för många som ett kartotek över deras filmkonsumtion, ett slags kulturellt kvitto. Samtidigt speglar appen hur vi konsumerar kultur idag – i stora mängder och ofta med ett performativt syfte. För många blir antalet sedda filmer ett mått på kulturell bildning som måste förbättras år efter år.

I en tid där kulturkonsumtion allt mer handlar om att bygga en digital identitet, har Letterboxd blivit både en fristad för filmälskare och ett symptom på vår tids behov av att kvantifiera och jämföra våra kulturella upplevelser.