Modernas chef om Qatarresan: ”Vi borde själva stått för kostnaderna”

I december förra året reste Moderna museets chef Gitte Ørskou till Qatar, där hon deltog i en internationell konstkonferens. Nu framkommer att museet saknar tydliga riktlinjer gällande mutor och representation, något som väcker frågor kring resan och dess finansiering.

Resan, som bekostades av Qatar Museums, har nu blivit föremål för diskussion. Gitte Ørskou medger i ett uttalande till Dagens Nyheter att hanteringen av resans finansiering kunde ha skötts annorlunda. ”I efterhand kan vi konstatera att det hade varit mer ändamålsenligt om museet självt hade stått för kostnaderna”, skriver hon.

Avsaknaden av tydliga riktlinjer vid Moderna museet kring mutor och extern representation framstår som särskilt problematisk för en statlig institution av denna dignitet. Svenska myndigheter förväntas generellt upprätthålla strikta regler kring jäv och intressekonflikter för att säkerställa verksamhetens oberoende.

Qatar har under de senaste åren investerat kraftigt i konst och kultur som en del av landets strategi att stärka sin internationella profil. Qatar Museums, som bekostade Ørskous resa, är en statlig organisation med omfattande resurser och ambitiösa planer för att positionera landet som ett kulturellt centrum i Mellanöstern.

Kritiker har dock ifrågasatt om det är lämpligt för chefer vid statliga kulturinstitutioner att ta emot denna typ av förmåner från utländska aktörer. Det finns en risk att sådana arrangemang kan skapa beroenderelationer eller åtminstone ett sken av att museets oberoende kompromissas.

Moderna museet, som är en av Sveriges mest framstående konstinstitutioner, har ett betydande ansvar att upprätthålla hög integritet i alla sina aktiviteter. Museets samlingar och utställningsprogram representerar Sverige internationellt och institutionen har länge haft en stark ställning i den globala konstvärlden.

Händelsen belyser en bredare problematik inom kultursektorn, där internationellt samarbete och nätverkande är nödvändigt samtidigt som tydliga etiska riktlinjer måste följas. Kulturinstitutioner balanserar ofta mellan behovet av externa kontakter och kravet på oberoende.

Frågan om finansiering av resor för chefer vid statliga kulturinstitutioner är inte ny. Liknande diskussioner har förts inom andra delar av kultursektorn, och flera institutioner har under senare år skärpt sina interna regler kring representation och gåvor.

I ljuset av denna händelse har nu en diskussion inletts om behovet av tydligare riktlinjer vid Moderna museet. Experter på förvaltningsetik framhåller att transparens är avgörande för att upprätthålla allmänhetens förtroende för statliga institutioner.

”Det är viktigt att statliga myndigheter har tydliga rutiner för hur man hanterar extern representation och resor, särskilt när de bekostas av utländska aktörer”, säger en expert på förvaltningsrätt som DN har varit i kontakt med.

Moderna museets styrelse förväntas nu se över institutionens interna regelverk för att säkerställa att liknande situationer inte uppstår i framtiden. Kulturinstitutioner i Sverige lyder under samma regler om mutor och jäv som andra myndigheter, och ökad medvetenhet om dessa frågor har blivit allt viktigare i en alltmer globaliserad kulturvärld.

Qatar har samtidigt fått kritik för bristande respekt för mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, särskilt i samband med byggnationerna inför fotbolls-VM 2022. Detta har skapat ytterligare komplexitet kring kulturellt samarbete med landet.

För Moderna museet blir denna händelse ett tillfälle att stärka sina interna rutiner. Gitte Ørskou, som tillträdde som chef för museet 2019 efter en karriär på bland annat Kunsten Museum of Modern Art i Aalborg, har tidigare betonat vikten av internationellt samarbete för att stärka museets position.

Kulturinstitutioners oberoende och integritet förblir en central fråga i den kulturpolitiska debatten, där avvägningen mellan öppenhet mot omvärlden och skydd mot otillbörlig påverkan kontinuerligt måste hanteras.