Morsan Myrdal skildras som pinsam, god och övermänskligt kompetent

I början av 1900-talet tog en svensk kvinna plats på världsscenen med sin radikala vision för samhällsutveckling. Nu får hennes liv nytt liv genom musikalformen, ett format som sällan används för att gestalta politiska pionjärer i svensk kontext.

”Hela Sveriges mor”, en nyskriven musikal om Alva Myrdal som nu sätts upp, skildrar en av Sveriges mest inflytelserika kvinnor genom tiderna. Föreställningen ger en inblick i Myrdals banbrytande arbete inom socialpolitik, jämställdhet och fredsarbete – områden där hon satte djupa avtryck både i Sverige och internationellt.

Myrdal, som 1982 tilldelades Nobels fredspris för sitt arbete med nedrustningsfrågor, var långt mer än bara en politiker. Hon var en visionär som tillsammans med sin man Gunnar Myrdal utformade idéer som lade grunden för det svenska välfärdssamhället. Paret Myrdal representerade en tid då samhällsbyggande och framtidstro gick hand i hand.

Musikalformen ger utrymme för att nyanserat skildra Myrdals komplexa personlighet – från hennes starka politiska övertygelse till de personliga utmaningar hon mötte som kvinna i en mansdominerad värld. Föreställningen berör även hennes ibland komplicerade relation till sina barn, något som skapar en mänsklig dimension till denna politiska ikon.

Att just nu lyfta fram Alva Myrdals livsgärning känns särskilt relevant i en tid präglad av politisk polarisering och minskad tilltro till samhällets institutioner. Medan dagens politiska diskurs ofta kretsar kring kortsiktiga lösningar, representerade Myrdal en annan politisk era – en tid då politiker faktiskt vågade formulera storslagna visioner för framtiden.

Den bildande aspekten av föreställningen kan knappast överdrivas. För många yngre svenskar är Alva Myrdal främst ett namn i historieböckerna, trots att hennes idéer fortfarande genomsyrar många av dagens samhällsinstitutioner. Från förskolan till socialpolitiken finns spår av hennes tänkande, vilket gör musikalens pedagogiska inslag särskilt värdefulla.

Scenografin återspeglar den modernistiska estetik som präglade folkhemmets framväxt – rena linjer och funktionalistiska ideal som speglar den rationella optimism som kännetecknade Myrdals generation av samhällsbyggare. Kostymerna följer noga tidens mode genom de olika perioderna i Alva Myrdals liv, från 1930-talets reformistiska era till hennes senare år som internationell fredskämpe.

Särskilt intressant blir föreställningen när den berör makarna Myrdals kontroversiella ställningstaganden kring rashygien – ett mörkt kapitel i svensk historia som påminner om hur även progressiva tänkare kan fångas av sin tids problematiska idéströmningar. Denna nyansering ger föreställningen ett intellektuellt djup som går utöver den vanliga hyllningsbiografin.

På ett djupare plan väcker musikalen frågor om politikens roll i samhällsutvecklingen. Var Myrdals tid, med dess starka tilltro till expertis och rationell planering, en historisk parentes? Eller finns det lärdomar att dra från denna era när vi idag står inför globala utmaningar som klimatförändringar, växande ojämlikhet och demokratins tillbakagång?

För svenska kulturinstitutioner representerar denna typ av produktioner en intressant utveckling. I en tid då musikalformen ofta associeras med lättare underhållning visar ”Hela Sveriges mor” att genren också kan användas för att belysa viktiga samhällsfrågor och historiska skeenden med djup och komplexitet.

Genom att lyfta fram Alva Myrdal som en visionär politiker och intellektuell väcker föreställningen också frågor om dagens brist på långsiktigt politiskt tänkande. I en tid präglad av snabba opinionssvängningar och kortsiktiga mediala cykler framstår Myrdals livslånga engagemang för grundläggande samhällsförändring som både främmande och inspirerande.

Kanske är det just denna kontrast som gör ”Hela Sveriges mor” till en så tankeväckande kulturupplevelse. Den påminner oss om en tid när politiker och intellektuella faktiskt vågade tro på att samhället kunde omformas till det bättre genom rationellt tänkande och progressiv politik – en föreställning som i dagens politiska klimat kan kännas avlägsen men kanske just därför är värd att återupptäcka.