n’Jonas: När Kekkonen landade i Kvarnsveden

I bruksortens storhetstid – ett unikt nordiskt samarbete

Två ord bet sig fast i mitt medvetande: ”President Kekkonen”. De orden dök upp i en faktaruta om hur Kvarnsvedens pappersbruk, som nyligen lades ned, nu ska bli ett AI-datacenter. Men dessa två ord rymmer en historia som berättar något mycket större om Sverige och svensk industri.

Orden hänvisar till det faktum att Finlands president Urho Kekkonen år 1969 reste hela vägen till en svensk bruksort djupt inne i Dalarna för att inviga en pappersmaskin av finskt fabrikat. Men innan vi fördjupar oss i denna händelse är det värt att reflektera över begreppet ”svensk bruksort” och vad det egentligen betyder idag.

Den 3 maj 1969 var Kvarnsveden centrum för nordisk uppmärksamhet. Inbjudningslistan till invigningen av pappersmaskin 10 (PM10) liknade mer en som till en statsmannabegravning eller ett kungligt bröllop än en fabriksinvigning.

President Kekkonen och hans statsminister Mauno Koivisto anlände med privatplan till Borlänge. Sveriges statsminister Tage Erlander och finansminister Gunnar Sträng tog sig fram, enligt Erlanders dagboksanteckning, ”på frostskadade vägar”. Bland hedergästerna fanns även industrialisten och finansmannen Jacob Wallenberg (1892-1980) som skulle hålla tal – vilket var högst naturligt eftersom Kvarnsveden var Wallenbergägt.

Betydelsen av evenemanget underströks ytterligare av att både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ersatte sina förstasidor med helsidesannonser om invigningen. Papperet som användes för dessa annonser kom naturligtvis från Kvarnsveden.

När de över 200 VIP-gästerna hade tagit plats i papperssalen, gjorde invigningens högt uppsatta deltagare entré till tonerna av ”Gärdebylåten”, Sveriges kanske mest välkända folkmusikstycke. Ceremonin var inte enbart en svensk angelägenhet, utan snarare en nordisk uppvisning för världen.

Bland de internationella gästerna fanns, förutom de finska statsmännen, även Finlands ambassadör och Kanadas handelsminister. Kanadensarna visade särskilt intresse eftersom de planerade att köpa en liknande pappersmaskin. För att ytterligare markera det internationella samarbetet var värdinnorna klädda i de tre ländernas nationaldräkter, med de kanadensiska representanterna iförda grönrutig kilt.

Hela arrangemanget kan kanske framstå som en bisarr överdrift, men samtliga detaljer är faktiskt dokumenterade. DN:s och SvD:s rapporter från platsen ger en detaljerad bild av en invigning som i efterhand kan ses som höjdpunkten för det svenska moderna industriprojektet.

Kvarnsvedens pappersbruk skulle genom den nya pappersmaskinen öka sin produktion med hela 60 procent. Året därpå steg Sveriges ekonomiska tillväxt till nästan 7 procent, från en redan imponerande nivå på 5 procent. Detta var en tid då bruksorterna utgjorde Sveriges industriella och ekonomiska hjärta. Det var här framtiden byggdes och det var här visionerna formades.

Efter invigningen fortsatte Kekkonen och Erlander till statsministerns residens Harpsund för några dagars överläggningar. Där fick den finska presidenten, iförd sin karakteristiska svarta basker, tillfälle att fiska och lyckades fånga två små gäddor och en forell från Harpsundsekans akterdäck.

Nu, drygt ett halvt sekel senare, står Kvarnsvedens AI-datacenter snart klart på exakt samma plats där pappersmaskinen en gång invigdes med sådan pompa och ståt. Det väcker frågan om hur invigningen av denna nya anläggning kommer att se ut.

Kontrasten mellan dessa två epokskiften säger mycket om hur Sverige och svensk industri har förändrats. Från en tid då nordiska statsöverhuvuden och finanseliten samlades för att hylla papperstillverkning, till dagens digitala infrastruktur som betjänar en helt annan typ av ekonomi. Kvarnsvedens förvandling från pappersbruk till AI-centrum symboliserar på många sätt den transformation som hela det svenska industrilandskapet genomgått under de senaste decennierna.