Norska Bonnier kritiseras för AI-omslag på barnbok

Den svenska barnboksmarknaden skakades nyligen av en kontroversiell händelse när Bonnier förlag i Norge använde AI-verktyget Midjourney för att illustrera ett bokomslag, istället för att anlita en mänsklig illustratör. Beslutet har väckt stark kritik från kreativa branschorganisationer som menar att detta undergräver illustratörers yrkesroll och skapar en oroande trend inom förlagsbranschen.

Tidningen Klassekampen var först med att rapportera om händelsen som gäller den andra boken i barnboksserien om Fröken Snushane. Bonnier har i ett mejl till tidningen bekräftat att AI användes för att skapa bokomslaget. Enligt förlaget berodde beslutet på att den ursprunglige illustratören Odin Helgheim inte hade möjlighet att arbeta med omslagsdesignen denna gång.

Förlagets beslut har mötts av kraftig kritik från flera håll. Lene Renneflot, ordförande för den norska branschorganisationen Grafill, uttrycker oro över att illustratörer redan börjat märka en minskning av uppdrag på grund av den ökande användningen av AI-genererade bilder. Detta fenomen väcker frågor om konstens framtid och illustratörers arbetsmöjligheter i en allt mer digitaliserad värld.

Flu Hartberg, norsk illustratör och ledare för AI-motståndsgruppen Kiki, är en av de som reagerat starkast på förlagets beslut. Han menar att det AI-genererade omslaget är så likt den ursprungliga illustratörens uttryck att det borde klassas som ett upphovsrättsbrott.

”Det andra omslaget är så likt den ursprungliga illustratörens uttryck att det borde vara ett upphovsrättsbrott. Men det här är en djungel av gråzoner,” säger Hartberg till Klassekampen. Han tillägger: ”Som konsument tycker jag att det här är en dålig produkt. Det förringar Lindells text.”

Debatten belyser ett växande problem inom kreativa branscher där gränsen mellan mänskligt skapande och AI-genererat innehåll blir allt suddigare. Upphovsrättslagstiftningen har inte hunnit anpassas till denna nya verklighet, vilket skapar juridiska gråzoner som förlag och andra aktörer nu navigerar i.

Alexander Even Henriksen, vd för Bonnier Norsk Förlag, försvarar beslutet och förklarar att likheterna mellan de två bilderna beror på att man i båda fallen utgått från samma originalskisser av bokens författare. Han understryker att förlaget medvetet arbetar med användningen av AI, men att det finns viktiga principer att förhålla sig till.

”Det är viktigt att människan står som kreativ upphovsperson och att hon tar de avgörande konstnärliga besluten. Där AI övertar det skapande ansvaret beger vi oss in i ett mer problematiskt landskap,” säger Henriksen till Klassekampen.

Händelsen belyser en större trend inom förlagsbranschen där ekonomiska överväganden möter etiska frågor om kreativt skapande. Bonnierkoncernen, som är en av Nordens största medieaktörer, sätter med detta beslut ett precedensfall som kan påverka hur andra förlag förhåller sig till AI-genererat innehåll.

För illustratörer och andra kreativa yrkespersoner väcker utvecklingen existentiella frågor. Om förlag i allt högre utsträckning väljer AI-genererade bilder framför mänskliga illustratörer, riskerar en hel yrkeskår att marginaliseras.

Samtidigt väcks frågor om kvalitet och konstnärligt uttryck. Kritiker menar att AI-genererade bilder, trots tekniska framsteg, fortfarande saknar den djupa förståelse för berättande och emotion som mänskliga illustratörer besitter, särskilt när det gäller barnlitteratur där bilden spelar en avgörande roll för läsupplevelsen.

Debatten kring Bonniers beslut kommer sannolikt att fortsätta och kan bli en katalysator för en bredare diskussion om AI:s roll inom konstnärligt skapande och förlagsbranschens ansvar gentemot de kreativa utövare som traditionellt burit upp barnboksmarknaden.