Paul Thomas Andersons ”One battle after another” stor vinnare på årets Oscarsgala

En sjövild och satirisk action-drama-komedi med revolutionär glöd och burlesk berättarglädje. Så kan man beskriva ”One battle after another”, filmen som dominerade den 98:e Oscarsgalan. Natten till måndagen tog Paul Thomas Andersons verk hem sex statyetter, inklusive bästa film, regi, manus, klippning och rollbesättning. Sean Penn belönades även för bästa biroll, vilket innebar att Stellan Skarsgård gick miste om sin första Oscarschans.

I filmen spelar Leonardo DiCaprio en avdankad före detta bombmakare som tvingas konfrontera Sean Penns hänsynslösa militärpolis när dottern kidnappas. Berättelsen, som bygger på Thomas Pynchons roman ”Vineland”, skildrar motstånd och polarisering i samhället, med ett tydligt fokus på den yngre generationens möjligheter.

En tydligt rörd Anderson uttryckte under sitt tacktal att filmen var ett slags ursäkt till den yngre generationen:

”Jag skrev den här filmen till mina barn, för att säga förlåt för den röra vi nu lämnar över till dem. Men också med hoppet att de kommer att bli den generation som förhoppningsvis ger oss lite sunt förnuft och anständighet.”

För Anderson innebar kvällen en personlig triumf då han äntligen fick ta emot sina första Oscar efter många års verksamhet i branschen. Han passade även på att uttrycka sin tacksamhet till Thomas Pynchon.

Årets gala präglades av politiska undertoner och samhällskritik. Ryan Cooglers ”Sinners” hade slagit rekord med 16 nomineringar men fick nöja sig med fyra statyetter, däribland för originalmanus, manliga huvudroll (Michael B Jordan), foto och originalmusik. Sistnämnda gick till svenska Ludwig Göransson som därmed vann sin tredje Oscar i karriären. ”Sinners” beskrivs som ett samhällskritiskt vampyrdrama som behandlar rasism och motstånd i 1930-talets Mississippi.

Galans konferencier Conan O’Brien navigerade skickligt genom kvällens politiska stämningar med skämt som riktade sig mot både Hollywood och den aktuella amerikanska samhällsdebatten. Han drog inte för att skämta om allt från Timothée Chalamets kontroversiella uttalanden om klassisk konst till Netflix-bossen Ted Sarandos och mer laddade ämnen som Jeffrey Epstein-skandalen.

Galapubliken fick även bevittna flera politiska ställningstaganden under kvällen. Kostymören Malgosia Turzanska bar en ”Ice out”-knapp på sin klänning i protest mot amerikanska immigrationsmyndigheten, medan Javier Bardem öppet förespråkade fred och uttalade sig för ett fritt Palestina från scenen.

Dokumentären ”Mr Nobody against Putin” belönades med en Oscar, ett verk som skildrar en lärares kamp mot den ryska regimens propaganda efter invasionen av Ukraina. I sitt tacktal drog manusförfattaren David Borenstein paralleller mellan situationen i Ryssland och den politiska utvecklingen i USA:

”Det vi såg när vi arbetade med det här materialet var att man förlorar genom otaliga små handlingar av medlöperi. När vi agerar medlöpare när en regering mördar människor på gatorna i våra storstäder. När vi inte säger något när oligarker tar över medierna och styr hur vi kan producera och konsumera dem.”

Nordisk film fick också ett erkännande när norska ”Sentimental value” vann priset för bästa internationella film. Joachim Triers familjedrama hade nominerats till hela nio statyetter, vilket utgör nordiskt rekord.

Kvällens mest känsloladdade ögonblick kom när irländska Jessie Buckley tog emot sin första Oscar för rollen som Agnes, William Shakespeares hustru, i dramat ”Hamnet”. Med tårar i ögonen dedikerade hon priset till sin åtta månader gamla dotter och hyllade alla mödrar som ”fortsatt skapa mot alla odds”.

Oscarsgalan 2023 visade sig således inte bara bli en fest för filmkonsten utan även en plattform för politiska budskap och samhällskritik, väl förpackat i Hollywoods traditionella glamour och glitter.