Peter Pomerantsev: Europa måste utmana Putins och Trumps lögner om Ukraina

I den utdragna konflikten mellan Ryssland och Ukraina har Vladimir Putins militära framgångar varit begränsade, men en ny faktor i ekvationen kan förändra den globala uppfattningen om kriget. Donald Trumps återkomst till den politiska scenen i USA innebär potentiellt stora förändringar för Ukrainas internationella stöd, enligt bedömare som följer utvecklingen.

Trots omfattande ryska offensiver har Ukraina visat anmärkningsvärd motståndskraft och försvarsförmåga under de senaste åren. Militära analytiker är i stort sett överens om att Putins ursprungliga målsättningar inte har uppnåtts. Den snabba regimförändring i Kiev som Kreml hade hoppats på uteblev, och ukrainska styrkor har vid flera tillfällen genomfört framgångsrika motoffensiver.

Men krigets verklighet handlar inte bara om territoriella framgångar utan också om uppfattningar och narrativ. Experter varnar nu för att Ryssland kan vinna det informationskrig som pågår parallellt med striderna på marken. Med en potentiellt Trumpvänlig administration i Washington kan Moskva få ett oväntat övertag i kampen om hur konflikten uppfattas internationellt.

”Det handlar om hur berättelsen om kriget formas”, förklarar en säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut. ”Om världsopinionen börjar uppfatta Putins agerande som framgångsrikt, kan det få reella konsekvenser för Ukrainas möjligheter att försvara sig, oavsett den faktiska situationen på slagfältet.”

Europas roll i konflikten blir allt viktigare i detta nya geopolitiska landskap. Med risken för ett minskat amerikanskt engagemang under en eventuell andra Trump-administration står EU-länderna inför utmaningen att ta ett större ansvar för säkerheten i sitt närområde. Detta innebär både ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina, men också en starkare gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

Särskilt de mindre och medelstora europeiska demokratierna står inför en avgörande period. Länder som Sverige, Finland, Polen och de baltiska staterna har konsekvent varnat för det ryska hotet och förespråkat ett starkt stöd till Ukraina. Dessa länder kan nu få en allt viktigare roll som förespråkare för fortsatt europeiskt engagemang.

”Vi ser en omformering av den säkerhetspolitiska ordningen i Europa”, säger en forskare vid Utrikespolitiska institutet. ”De mindre och medelstora europeiska demokratierna måste nu axla ett större ansvar för att upprätthålla den regelbaserade internationella ordningen när större aktörer vacklar i sitt engagemang.”

Samtidigt pågår en intensiv diplomatisk aktivitet för att säkerställa att Ukraina får det stöd landet behöver. Flera europeiska ledare har rest till Kiev för att visa solidaritet och diskutera nya stödpaket. Den ukrainska regeringen har upprepade gånger betonat vikten av långsiktigt stöd från väst för att kunna stå emot det ryska trycket.

I en värld där neoimperialistiska ambitioner från stormakter som Ryssland och Kina blir allt tydligare, står de demokratiska värdena inför en prövning. Hur Europa väljer att agera i förhållande till Ukraina kan få konsekvenser långt utanför kontinentens gränser. Det handlar inte bara om territoriell integritet för ett enskilt land utan om principer för internationella relationer.

Experter på rysk utrikespolitik påpekar att Putins långsiktiga strategi inte nödvändigtvis är att vinna en konventionell militär seger. Istället handlar det om att skapa utmattning hos motståndaren och dess allierade, för att så småningom kunna diktera fredsvillkoren på egna premisser.

”Putin spelar ett långsiktigt spel”, förklarar en historiker specialiserad på Ryssland. ”Hans strategi bygger på att väst till slut tröttnar på att stödja Ukraina, och att stödet urholkas inifrån genom politiska förändringar i nyckelländer.”

I denna komplexa situation blir kommunikation och informationsflöden allt viktigare. Förmågan att motverka desinformation och upprätthålla en faktabaserad diskussion om konflikten är avgörande för att säkerställa fortsatt stöd till Ukraina.

Sammanfattningsvis står Europa inför ett vägval när det gäller stödet till Ukraina. Med osäkerheten kring USAs framtida engagemang ökar pressen på europeiska demokratier att visa beslutsamhet och enighet. Hur denna utmaning hanteras kommer att forma Europas säkerhetspolitiska landskap för lång tid framöver.