Rivigt om samhällsomstörtande barn som värnar om den tilltufsade staden

I centrum för stadsomvandlingen står en flicka som vägrar ge upp

Fabian Göranson återvänder med en efterlängtad uppföljare till sin Augustprisvinnande grafiska roman. ”Klara. Teknokraternas plan” fortsätter berättelsen om den frihetstörstande flickan Klara och hennes allierade i tvättbjörnarnas gäng, som nu står inför sitt största hot hittills.

I denna andra del av serien, utgiven på Galago förlag, har den skrupelfria antagonisten Doktor Nuragen intensifierat sina ansträngningar att omvandla staden. Som ledare för teknokraterna driver han en omfattande rivningsvåg som sveper genom stadens historiska kvarter.

Grävmaskinerna rör sig likt förhistoriska rovdjur genom de smala, karaktärsfyllda gränderna. I deras spår lämnas endast rasmassor och hemlösa invånare – såväl handlare som barn i tvättbjörnsdräkter. Nuragens vision är tydlig: ett rationellt, rätlinjigt samhälle där känslomässigt lidande ska byggas bort, oavsett mänsklig kostnad.

Tillsammans med sin trogna vän Perri och den charmiga nykomlingen Lilla Skräp, bestämmer sig Klara för att ta saken i egna händer. Deras plan är lika enkel som djärv – sabotera Nuragens grävmaskiner för att hindra hans omvandling av staden. Det som börjar som ett enkelt uppror utvecklas snabbt till en betydligt större kamp om stadens själ och framtid.

Göransons konstnärskap framträder särskilt tydligt i kontrasterna han skapar. Hans bilder ställer livfulla, historiska kvarter mot kala, själlösa nybyggen, och mjukt fallande snö mot dystra högar av rivningsavfall. ”Staden hade varit som en trygg famn av sten och trä. Nu hade den förvandlats till en mörk skog full av rovdjur i grå rockar,” skriver han när konflikten intensifieras.

Stockholm framställs i Göransons värld som en romantiserad plats från en svunnen tid – tilltufsad men full av liv. Gatumusikanter sjunger melankoliska visor om stormar och förlista sjömän. Tidningsförsäljare ropar ut nyheter om kungligheter, filmstjärnor och avlägsna konflikter. Stadsmiljön sjuder av aktivitet: människor äter korv på gatuhörn och rökringar från cigarrer stiger mot himlen.

Bildspråket i romanen bär spår av flera klassiska influenser. Läsaren kan upptäcka ekon från såväl internationella serier som ”Tintin” och ”Fantomen” som den svenska serieskatten Jan Lööf. Men Göranson tillför något unikt – en nästan filmisk känsla för den revolutionära potentialen i barns motstånd mot vuxenvärldens orättvisor.

Under äventyrets yta ligger ett djupare budskap om civilkurage och kollektivt handlande. Göranson förmedlar subtilt tanken att även om ingen kan förändra allt på egen hand, kan alla bidra med något i kampen för det rätta. Det är en berättelse om motstånd som varken överdriver eller förenklar – den hittar en balans som både inspirerar och underhåller den unga målgruppen (från nio år).

När dammolnen lägger sig efter denna konfrontation anar både läsaren och protagonisterna att den avgörande striden fortfarande väntar i horisonten. Göransons uppföljare lämnar en öppning för fortsatta äventyr, samtidigt som den levererar en tillfredsställande berättelse i sig själv.

”Klara. Teknokraternas plan” etablerar sig därmed som ett betydelsefullt tillskott till den svenska barnlitteraturen. Genom att kombinera spännande äventyr med samhällskritiska undertoner fortsätter Göranson den tradition av kvalitetslitteratur för mellanåldern som sedan länge varit ett kännetecken för svensk barnkultur. Att han gör det i serieformat, med en visuell briljans som tilltalar dagens bildvana generation, gör prestationen ännu mer anmärkningsvärd.