Kreml trappade upp censuren mot litteraturen under 2023

Förra året nådde den ryska propagandaapparaten fram till bokbranschen i vad som beskrivs som ett systematiskt övertagande av landets kulturella sfärer. Efter att ha kontrollerat television, nyhetstidningar, internet, film och teater har nu böckerna hamnat i skottlinjen.

– Det är ett slags turordning, som en kö mot helvetet, säger Galina Timtjenko, rysk journalist på det oberoende ryska mediebolaget Meduza, med bas i Lettlands huvudstad Riga.

Timtjenko, som också är chef för Meduzas eget bokförlag, beskriver hur Kreml under 2023 tog ytterligare krafttag mot den litterära världen som fick den ryska bokbranschen att skälva. Trots att författare tidigare har klassats som utländska agenter, extremister och terrorister, innebar fjolårets åtgärder en markant skärpning av censuren.

– Det är särskilt hemska människor som styr kulturpolitiken just nu. Putins rådgivare Vladimir Medinskij är en idiot full av konspirationsteorier. Kulturminister Olga Ljubimova var tidigare en liberal journalist men nu är hon helt besatt av traditionella familjeideal, förklarar Timtjenko.

Hon menar att regimens mål är tydligt: att fostra en patriotisk generation. Böcker har länge utgjort en sista fristad i Ryssland, en roll som nu systematiskt monteras ned.

I maj genomförde den ryska säkerhetspolisen ett uppmärksammat tillslag mot ledande personer inom bokförlaget Eksmo, som äger förlagen Popcorn books och Individuum. VD:n, försäljningschefen och andra anställda anklagades för ”hbtq-extremism”, sattes i husarrest och åtalades för brott som kan ge upp till tolv års fängelse.

– De hade gett ut en av de mest populära böckerna då, om två tjejer som blev kära på ett sommarkollo. Det är Kremls vanliga metod att välja ett populärt exempel för att fallet ska bli uppmärksammat, berättar Timtjenko.

Propagandamedierna hyllade tillslaget medan ytterligare razzior genomfördes mot bibliotek och bokhandlar. Strax före jul slog myndigheterna till mot dem som sålde den amerikanska författaren Ursula Le Guins science fiction-roman ”Mörkrets vänstra hand”.

Det som skrämde branschen var att regimen nu inte längre bara höll författarna ansvariga utan även förlag, distributörer och bokhandlare. Reaktionen blev omedelbar.

Eksmo uppmanade sina butiker att göra sig av med cirka 50 titlar, däribland André Acimans ”Call me by your name”. Svenska författaren Mats Strandbergs roman ”Färjan” var bland de 37 titlar som den ryska bokdistributören BMM Trading House krävde skulle ”tas bort, returneras eller förstöras”, tillsammans med verk av internationella författare som Jeffrey Eugenides och Slavoj Zizek.

Förlagen har börjat bryta kontrakt med författare, medan bokhandlar har angivits av vanliga medborgare. Samtidigt blir regimens definition av acceptabel litteratur allt snävare.

– Det handlar om förbud mot hbtq-skildringar, antikrigsberättelser, feminism och så kallade ”otraditionella värderingar” – vad fan betyder det ens? Och det behöver inte vara tydligt utan räcker med en aning, säger Timtjenko.

Hon berättar att kinesisk och indisk litteratur har blivit vanligare på den ryska marknaden. När förlagen översätter dessa texter från språk som få ryssar behärskar, passar de på att rensa bort innehåll som skulle kunna provocera regimen.

Den litteratur som återstår efter utrensningarna beskriver Timtjenko som harmlös chick-lit, romantik och deckare utan utmanande skildringar. Internationella bästsäljare finns fortfarande tillgängliga i ryska bokhandlar, men Timtjenko tror att även detta kommer att förändras inom två till tre år.

När det gäller förlagen som ger efter för Kremls påtryckningar uttrycker sig Timtjenko försiktigt.

– Om man inte kan göra något korrekt, kanske man borde vägra och lägga ned. För det kommer aldrig sluta. Nu letar de efter brott i barnböcker, det finns inget stopp, säger hon, men tillägger: – Jag är inte i deras skor, jag lämnade Ryssland 2014. Och ingen text i världen är värd människors liv eller frihet.

Meduzas eget förlag, som startades för drygt två år sedan, erbjuder nu ett tjugotal böcker via sin nyhetsapp.

– Vi har märkt att folk skyr nyheterna mer och mer, det blir för mörkt. Då kan de läsa böcker och så får de våra pushar om något viktigt händer. De är kvar i ekosystemet, förklarar Timtjenko.

För närvarande dominerar reportageböcker av kända ryska författare och journalister som stämplats som brottslingar av Kreml, men förlaget planerar att utöka sitt utbud med skönlitteratur.

– Fiktion ska vi bli bättre på, det är nästa steg, avslutar Galina Timtjenko.