Så förklarar låtskrivarna de tjatiga texterna: ”Man försöker renodla”

Efter analyser av Melodifestivalen visar Dagens Nyheters kartläggning en tydlig trend: festivalen har blivit mer fokuserad på fest och energi, men samtidigt mer pratglad och repetitiv i sin struktur. Denna utveckling speglar en bredare förändring inom musikbranschen där konkurrensen om lyssnarnas uppmärksamhet har intensifierats.

Enligt musikexperter som DN varit i kontakt med är förändringarna i Melodifestivalens låtstruktur en direkt reaktion på det enorma musikutbud som idag finns tillgängligt via streamingtjänster och sociala medier. I en värld där lyssnare kan skippa en låt efter bara några sekunder har behovet av att fånga uppmärksamheten snabbt blivit avgörande.

Thomas G:son, en av Melodifestivalens mest framgångsrika låtskrivare genom tiderna, bekräftar denna utveckling. ”Man försöker ta bort onödiga grejer”, säger han i en kommentar till DN. G:son, som står bakom över 60 bidrag i såväl den svenska tävlingen som i andra länders motsvarigheter, menar att den moderna låtskrivningen handlar mycket om effektivisering och att snabbt komma till poängen.

Denna strategi återspeglas tydligt i den moderna Melodifestivallåten. Analysen visar att dagens bidrag generellt har kortare introdelar, kommer snabbare till refrängen och innehåller fler upprepningar av nyckelfraser. Detta är ett medvetet grepp för att göra låtarna mer minnesvärda och lättillgängliga i en tid där lyssnarnas uppmärksamhet är en bristvara.

Christer Björkman, som länge varit involverad i Melodifestivalen som både projektledare och producent, har tidigare påpekat att tävlingen måste följa med i musikbranschens utveckling för att behålla sin relevans. Under hans ledning har festivalen genomgått flera förändringar för att bättre spegla samtidens musiklandskap och tilltala en yngre publik.

”Det handlar inte bara om att skapa en hit för kvällen, utan om att skapa låtar som fungerar i det digitala musiklandskapet efteråt”, säger en branschkälla med insyn i tävlingsprocessen.

Melodifestivalen, som länge varit ett av Sveriges mest sedda tv-program, har under de senaste åren mött utmaningar med sjunkande tittarsiffror, särskilt bland yngre målgrupper. SVT har svarat med att modernisera både formatet och musikstilen, vilket enligt vissa kritiker har lett till en viss likriktning i låtarnas struktur och sound.

Musikproducenten Max Mårtens, som arbetat med flera artister inom popgenren, ser utvecklingen som en naturlig anpassning. ”I dagens musikvärld måste du fånga lyssnaren inom 10-15 sekunder. Det finns inte längre utrymme för långa instrumentala partier eller utdragna verser innan refrängen kommer. Melodifestivalen speglar bara den verklighet som gäller för all popmusik idag.”

Denna utveckling har dock inte varit utan kritik. Musikkritiker har påpekat att när alla låtar följer samma formel för framgång riskerar mångfalden och kreativiteten att begränsas. Flera etablerade artister har valt att stå utanför tävlingen just för att slippa anpassa sin musik efter tävlingens allt snävare ramar.

Men från arrangörshåll betonar man att konkurrensen har blivit tuffare. Med miljontals låtar tillgängliga via digitala plattformar måste även Melodifestivalens bidrag kunna konkurrera på en global marknad om de ska nå framgång efter tävlingen.

Förändringarna i Melodifestivalen illustrerar också en bredare samhällstrend där underhållning generellt har blivit mer snabbrörlig och intensiv för att passa in i ett medielandskap präglat av ständiga notiser och uppdateringar.

För låtskrivare som Thomas G:son handlar det om att balansera mellan kreativitet och kommersiell gångbarhet. ”Visst finns det en mall för vad som fungerar, men inom den ramen måste du fortfarande vara originell för att sticka ut. Melodifestivalen har alltid handlat om att kombinera tradition med förnyelse”, säger han.

Trots förändringarna fortsätter Melodifestivalen att vara en viktig plattform för svensk musikindustri och en årlig tradition som samlar människor framför tv:n. Utmaningen för framtiden blir att behålla denna kulturella relevans samtidigt som man navigerar i ett allt mer fragmenterat medielandskap.