Sanna: Man tar en klunk av varje och blandar groggen i munnen

Under den varma sensommarkvällen i Krakow presenterades jag för ett grönskimrande konstverk i glasform. Drinken, insvept i en dimma av isande rök och placerad på en bädd av mjuka lavar, var mer än bara en cocktail – den var en upplevelse för alla sinnen. En annan kreation pryddes av en delikat halvmåne av torkad, lätt bränd grapefrukt och en kant av rökig, röd chilisalt. Dessa konstnärliga drinkar exemplifierar den sofistikerade cocktailkulturens uppblomstring som sprider sig över Europa.

Men cocktails har sina uppenbara nackdelar. De tömmer snabbt både plånbok och glas, ofta på grund av den förföriska sötman som döljer den höga alkoholhalten. Efter två cocktails står man ofta med ett moraliskt och ekonomiskt dilemma – fortsätta och riskera både berusning och ekonomisk ruin, eller avstå och känna att kvällen avslutats för tidigt.

I Kiev besökte jag nyligen en legendarisk underjordisk bar med en imponerande tretton meter lång bardisk. Lokalen, strategiskt belägen i källarplanet, har blivit en samlingspunkt för unga ukrainare, musiker, och – enligt lokala rykten – även för diplomater, militärer och underrättelsetjänstpersonal. Det var här som USA:s utrikesminister Antony Blinken för några år sedan tog steget upp på scenen för att framföra ”Rockin’ in the free world” tillsammans med ett ukrainskt punkjazzband, innan han senare samma kväll hade ett möte med chefen för Ukrainas underrättelsetjänst. Vad de drack under detta möte förblir ett diplomatiskt mysterium.

Hemmablandade drinkar blir sällan mer än en enkel grogg – en kombination av sprit och något som döljer spritsmaken. Skillnaden mellan en grogg och en cocktail är just komplexiteten. En riktig cocktail kräver mer än två ingredienser, ofta sådana som sällan samexisterar i ett vanligt hushåll: torkad chili, grapefruktlikör, angostura, äggvita, färskpressad lime, perfekt formade isbitar, sockerlag och exotiska salter.

Denna brist på ingredienser i hemmet kan faktiskt ses som en fördel med tanke på cocktailkonsumtionens konsekvenser. Det finns flera goda skäl att avstå från dessa förföriska drycker. Förutom den ekonomiska aspekten innehåller de flesta cocktails betydande mängder socker – något som varken kroppen eller sinnet mår bra av i längden.

Min första erfarenhet av överdriven alkoholkonsumtion är ett skräckexempel som aldrig kommer att upprepas. De fragmentariska minnesbilder som kvarstår inkluderar en vän som satt på en spång i skogen nära en ruin, med en flaska brännvin i ena handen och Coca-Cola i den andra, växlandes mellan klunkarna så att ”groggen blandades i munnen”, som det så målande kan beskrivas.

Cocktailbarer har under det senaste decenniet genomgått en renässans i Sverige och övriga Europa. Det som en gång var förbehållet exklusiva hotellbarer har nu blivit en kulturell rörelse med fokus på hantverksmässighet, historiska recept och lokala ingredienser. I Stockholm, Göteborg och Malmö finns nu barer som kan mäta sig med internationella motsvarigheter i New York, London och Tokyo.

Trots denna kulturella blomstring är det viktigt att komma ihåg att bakom den konstnärliga fasaden finns fortfarande en produkt som bör avnjutas med måtta. Den stundande njutningen av en välkomponerad drink kan snabbt överskuggas av morgondagens konsekvenser – både för hälsan och ekonomin.

Så nästa gång du står inför valet att beställa en cocktail, överväg både dess konstnärliga värde och dess konsekvenser. Kanske är det bättre att behandla den som ett sällsynt konstverk – något att uppskatta vid särskilda tillfällen snarare än en vardaglig vana.