Säverman: En minut vid en pantautomat

Efter flera uppmärksammade incidenter med konflikter kring pantmaskiner har ett nytt fenomen blivit föremål för diskussion bland svenska konsumenter. Personer som endast har en eller ett fåtal burkar att panta, men som inte har tid att vänta i långa köer till pantmaskinerna, hamnar ofta i socialt svåra situationer.

Fenomenet har blivit särskilt märkbart i större städer där pantmaskiner i matbutiker ofta har långa köer under rusningstid. För den som snabbt vill bli av med en enstaka burk kan situationen bli problematisk när andra kunder med fulla säckar pant väntar på sin tur.

”Det handlar egentligen om ett klassiskt exempel på konflikt mellan effektivitet och sociala normer”, förklarar Karin Lindström, beteendevetare vid Stockholms universitet. ”Teoretiskt sett borde någon med en burk få gå före för att spara alla inblandades tid, men i praktiken fungerar det sällan så.”

Återvinningsföretaget Returpack, som driver pantsystemet, bekräftar att de ser en ökning av rapporter om irritation vid pantmaskinerna. Under 2023 pantades över 2,1 miljarder burkar och PET-flaskor i Sverige, vilket motsvarar cirka 210 burkar per person och år.

”Vi har ett av världens mest framgångsrika pantsystem med en återvinningsgrad på nästan 90 procent. Men den höga användningen medför också utmaningar kring kapacitet och tillgänglighet”, säger Magnus Johansson, kommunikationschef på Returpack.

I sociala medier delar många svenskar sina upplevelser av obekväma situationer vid pantmaskinerna. Hashtaggen #pantkonflikten har under det senaste året använts tusentals gånger på olika plattformar. Berättelserna handlar ofta om blickar, kommentarer och ibland direkta konfrontationer.

”Jag stod med min enda burk bakom en person med tre stora kassar. När jag frågade om jag kunde få panta min enda burk först, fick jag en lång utskällning om respekt och väntan på sin tur”, berättar Göran Svensson, 45, från Göteborg.

Flera dagligvaruhandlare har börjat uppmärksamma problematiken. ICA Maxi i Nacka har exempelvis infört ett system med ”snabbfil” för kunder med färre än fem pantartiklar under vissa timmar.

”Vi märkte att det fanns ett behov av att lösa den här typen av situationer som ofta skapar onödig irritation”, förklarar butikschefen Helena Andersson. ”Pilotprojektet har tagits emot väl och vi överväger att göra det permanent.”

Även psykologer har intresserat sig för fenomenet. Peter Nilsson, psykolog med inriktning på sociala interaktioner, menar att reaktionerna kring pantmaskiner säger något om svenskars relation till rättvisa och sociala regler.

”Svenskar har generellt en stark känsla för rättvis turordning och kökultur. Samtidigt finns en pragmatisk sida som värdesätter effektivitet. När dessa värderingar krockar uppstår en spänning som kan vara svår att hantera socialt”, säger Nilsson.

Matkedjorna Coop och Willys uppger för TT att de följer utvecklingen och utvärderar olika lösningar. Automatiserade system som kan hantera flera kunder samtidigt testas på vissa platser, men tekniken är fortfarande under utveckling och kräver större investeringar.

Konsumentverket har noterat en ökning av kundklagomål relaterade till pantsituationer men framhåller att detta inte faller under deras tillsynsområde eftersom det handlar om sociala interaktioner snarare än konsumenträttsliga frågor.

Miljöaspekten är också relevant. Miljödepartementet betonar vikten av ett välfungerande pantsystem för att nå Sveriges miljömål.

”Varje burk som pantas bidrar till minskad miljöpåverkan. Det är därför viktigt att systemet är tillgängligt och fungerar smidigt för alla användare”, säger Johanna Sandahl, talesperson för miljödepartementet.

En undersökning från Novus visar att 68 procent av svenskarna skulle föredra ett system där personer med få pantartiklar kunde använda en snabbfil, medan 22 procent ansåg att strikt köordning alltid bör gälla.

Till dess att fler butiker implementerar lösningar kvarstår dock problemet för den stressade konsumenten med en enda burk i handen.