I fredags morgon uppstod en märkbar förändring i spelbolagens oddslistor inför nästa års Nobelpris i litteratur. Australiske författaren Gerald Murnane har plötsligt seglat upp som storfavorit hos Betsson, medan konkurrenten Unibet pekar ut den indiske författaren Amitav Ghosh som den mest sannolika vinnaren 2025.
Murnane, som tidigare haft en relativt undanskymd position i den internationella litterära världen, har under senare år fått ökad uppmärksamhet för sitt särpräglade författarskap. Den 85-årige australiern är känd för sitt introspektiva skrivande och verk som ”The Plains” och ”Border Districts”, där han utforskar minne, landskap och existentiella frågor med ett högst personligt bildspråk.
Amitav Ghosh, å andra sidan, har länge ansetts vara en av Indiens främsta författare med en omfattande internationell läsekrets. Hans verk, som ofta behandlar kolonialism, miljöfrågor och kulturella möten, inkluderar hyllade romaner som ”The Glass Palace” och ”The Hungry Tide”. Ghosh har tidigare figurerat på spekulationslistor inför Nobelpriset, men ännu inte tilldelats utmärkelsen.
Spelbolagens motstridiga bedömningar väcker frågan om hur tillförlitliga dessa odds egentligen är när det gäller att förutsäga Svenska Akademiens val. En tillbakablick på tidigare års spekulationer visar en blandad träffsäkerhet.
När Louise Glück fick priset 2020 fanns hon inte ens med bland de tio mest sannolika kandidaterna enligt spelbolagen. Samma överraskning uppstod när Abdulrazak Gurnah utsågs till vinnare 2021. Däremot var Annie Ernaux, 2022 års pristagare, högt rankad på flera oddslistor, om än inte alltid som förhandsfavorit.
Nobelkommitténs notoriska hemlighetsfullhet bidrar till svårigheterna med att förutspå priset. Till skillnad från många andra litterära priser publiceras ingen kortlista, och nominerade författare hålls hemliga i 50 år. Detta gör att spelbolagens odds främst baseras på litteraturkritikers spekulationer, tidigare nomineringar till andra litteraturpriser, och rådande trender inom den litterära världen.
”Spelbolagens odds reflekterar ofta mer vilka författare som diskuteras i media än vad som faktiskt sker i Svenska Akademiens överläggningar,” förklarar Malin Ekström, litteraturvetare vid Stockholms universitet. ”Dessutom tenderar vissa författare att återkomma år efter år på dessa listor, även när deras chanser inte nödvändigtvis ökat.”
En annan faktor som komplicerar förutsägelser är Akademiens ambition att upptäcka författarskap från olika delar av världen. Under de senaste åren har pristagare kommit från vitt skilda länder som Tanzania, Frankrike, USA, Polen och Storbritannien, vilket illustrerar Akademiens globala perspektiv.
Den geografiska aspekten kan potentiellt gynna både Murnane och Ghosh. Australien har endast en gång tidigare fått Nobelpriset i litteratur, genom Patrick White 1973, medan Indien, trots sin rika litterära tradition, aldrig har haft en Nobelpristagare i litteratur. Rabindranath Tagore, som fick priset 1913, representerade visserligen Bengalen men under brittiskt kolonialstyre.
Det finns också en tendens att Nobelpriset alternerar mellan mer experimentella, avantgardistiska författare och sådana med ett mer tillgängligt berättande. Efter Jon Fosse 2023, vars dramatik och prosa kännetecknas av en minimalistisk, närmast poetisk stil, och Glück, vars poesi präglas av sträng precision, kan pendeln svänga mot en mer traditionell berättare som Ghosh.
Murnane, å andra sidan, skulle passa in i Akademiens tradition att ibland lyfta fram mindre kända författare vars verk anses ha särskild litterär betydelse, även om de inte nått massmarknaden.
”Det som gör Nobelpriset så fascinerande är just dess oförutsägbarhet,” säger Ekström. ”Svenska Akademien följer sina egna kriterier, som grundas på litterär kvalitet snarare än popularitet eller förutsägelser från utomstående.”
När Svenska Akademien tillkännager nästa års pristagare i oktober 2025 kommer oddsen återigen ha skiftat otaliga gånger. Tills dess fortsätter litteraturintresserade världen över att spekulera – medan spelbolagen fortsätter att ändra sina odds baserat på allt från kvalificerade gissningar till plötsliga rykten.
17 kommentarer
Vad säger ni om att två icke-europeiska författare toppen? Ibland känns det som om prinet är väldigt nordeuropeiskt centrerad.
Det tyder på att kommittén breddar perspektivet, vilket är gott.
Oddslistorna är så motstridiga att det är svårt att veta vad man ska tro. Ghosh har varit i siktlinjen i många år, men kanske behöver Murnane just denna typ av uppmärksamhet?
Kanske är det en kombination av bådas verk? Murnanes djup och Ghoshs bredd passade väl in i det litterära etablissemangets smak just nu.
Spelbolagens odds må vara underhållande, men det är nog inte värd att lägga några pengar på dem. Litteratur är något annat än siffror.
Faktiskt. Literatur ska man njuta av, inte satsa på.
Ghosh har väl förberett sätt för denna typ av uppmärksamhet, men Murnane är ett välbehövligt fönster mot en annan typ av litteratur.
Precis, variationen i nomineringar ger en mer intressant debatt om litteraturens många riktningar.
Det är intressant att två så skilda författare hamnar i topp. Murnane med sitt introspektiva skrivande och Ghosh med sina stora teman. Vad tänker andra om denna jämförelse?
Det känns som spelbolagen gör en hetsig spekulation. Kanske gäller det mer att locka spelare än att förutsäga vinnaren.
Båda har utan tvivel förtjänat uppmärksamheten. Men om priset går till en äldre författare, som Murnane, skulle det vara särskilt berörande.
Det verkar som om Murnane har fått den uppmärksamhet han förtjänar. Hans verk är verkligen unika, men samtidigt inte så kända i Sverige.
Sanningen är att hans arbeten kan vara svåra att komma in i. Men för den som älskar filosofisk litteratur, är de guld värda.
Det skulle vara spännande om Nobelpriskommittén överraskade med Murnane. Han har förtjänat ökad uppmärksamhet under lång tid.
Jag håller med. Det känns som om hans tid har kommit.
Det är alltid svårt att förutspå vem som står kvar i slutet. Men att se två så olika namn högt upp på listan visar hur bredt priset kan vara.
Exakt, det är viktigt att nobeln inte bara går till de förväntade namnen.