Ståhlis: Nästa morgon låg jag och grunnade. Var det rätt färg?

På sätt och vis berättar bilden en historia som många kan känna igen sig i. Efter veckor, kanske månader, av tveksamhet har beslutet äntligen fattats – en ny soffa är beställd och ska snart levereras till hemmet. Men det är då det händer. Plötsligt börjar den gamla, slitna soffan att framstå i ett nytt ljus.

Fenomenet är välkänt inom konsumentpsykologi. När vi tar ett definitivt beslut om att ersätta något vi ägt länge, aktiveras ofta en känslomässig koppling till föremålet. Det som tidigare upplevdes som utslitet och i behov av utbyte får plötsligt nostalgiska kvaliteter.

På bilden syns en ljus soffa som har sett sina bästa dagar. Dynorna bär spår av många års användning, tyget är kanske inte lika spänt som det en gång var. Men det är också en soffa fylld med minnen – av avkopplande söndagseftermiddagar, kvällar med film och popcorn, kanske till och med nätter när någon i hushållet somnat där efter en lång dag.

Douglas, som nämns i sammanhanget, verkar vara en hund som särskilt uppskattar den gamla soffan. Han är förmodligen helt ovetande om att hans favoritmöbel snart ska ersättas. Hundar är kända för att knyta starka band till specifika platser i hemmet, och soffan är ofta en sådan plats där de känner sig trygga och bekväma.

Denna situation speglar ett större konsumtionsmönster i det svenska samhället. Möbelindustrin i Sverige omsätter årligen miljardbelopp, med IKEA som en dominerande aktör. Under pandemin ökade dessutom renoveringar och möbelinköp markant när många spenderade mer tid hemma.

Samtidigt växer medvetenheten om hållbarhet och återbruk. Secondhand-marknaden för möbler har exploderat de senaste åren, och plattformar som Blocket, Tradera och Facebook Marketplace har gjort det enklare än någonsin att ge gamla möbler ett nytt hem.

Psykologer pekar på att vårt förhållande till våra ägodelar ofta är mer komplext än vi tror. Vi tillskriver föremål känslomässiga värden och minnen, vilket gör det svårt att skiljas från dem även när de tjänat ut sin praktiska funktion. Det finns till och med ett begrepp för detta – ”ägodelarnas sentimentala värde” – som beskriver den emotionella kopplingen vi utvecklar till våra tillhörigheter.

För många blir insikten om denna koppling särskilt tydlig just i ögonblicket när ett ersättningsbeslut redan är taget. Den gamla soffans plötsliga charm kan till och med leda till köpångest – har man verkligen gjort rätt som beställt en ny?

För husdjursägare tillkommer ytterligare en dimension. Djuren i våra hem har sällan någon förståelse för våra inredningsambitioner eller trendmedvetenhet. För dem handlar det om doft, bekvämlighet och vana – tre faktorer som alla talar till den gamla soffans fördel.

När den nya soffan väl anländer väntar en period av anpassning, inte bara för mänskliga familjemedlemmar utan också för fyrbenta vänner som Douglas. Vissa husdjursägare rapporterar att deras djur kan visa tecken på förvirring eller till och med avståndstagande när en möbel de varit fästa vid plötsligt försvinner.

Det finns dock lösningar för att underlätta övergången. Att flytta över filtar eller kuddar med bekanta dofter till den nya soffan kan hjälpa husdjuret att acceptera förändringen. Vissa väljer också att introducera den nya möbeln gradvis, genom att initialt låta den gamla soffan stå kvar en tid om utrymmet tillåter.

Experter på heminredning rekommenderar dessutom att man tar sig tid att reflektera över vad man verkligen behöver innan man fattar beslut om större möbelinköp. Kanske kan den gamla soffan få nytt liv genom omklädsel eller nya dynor? Eller kanske finns det kreativa sätt att använda delar av den i andra sammanhang?

Oavsett vad som händer med den gamla soffan i slutändan, illustrerar situationen ett allmänmänskligt fenomen: vi värdesätter ofta saker högre när vi står inför att förlora dem. Det gäller soffan i vardagsrummet likaväl som större aspekter av livet.