Stephen King toppar bokförbud i USA:s skolor

I USA fortsätter trenden med bokförbud i skolbibliotek och klassrum, visar en ny rapport från yttrandefrihetsorganisationen PEN America. Under läsåret 2024-2025 har 6 800 böcker tillfälligt eller permanent avlägsnats från skolmiljöer runt om i landet. Detta framgår av rapporten ”Banned in the USA” som publicerades i onsdags.

Trots att antalet förbjudna böcker har minskat jämfört med föregående läsår, då över 10 000 titlar förbjöds, är siffrorna fortfarande alarmerande höga ur ett historiskt perspektiv. För bara några år sedan ansåg PEN America att fenomenet inte ens var tillräckligt utbrett för att motivera en särskild rapport.

Geografiskt är bokförbuden starkt koncentrerade till tre delstater: Florida, Texas och Tennessee. Dessa står tillsammans för cirka 80 procent av alla rapporterade fall. Gemensamt för dessa delstater är att de har antagit eller försökt driva igenom lagstiftning som underlättar avlägsnandet av litteratur som anses stötande eller kontroversiell.

Bland de författare vars verk drabbats hårdast återfinns skräckmästaren Stephen King, vars böcker censurerats vid hela 206 tillfällen. Populära titlar som ”Carrie” och ”Pestens tid” finns bland de förbjudna verken. Men den enskilda bok som förbjudits oftast är Anthony Burgess dystopiska klassiker ”En apelsin med urverk” (originaltitel ”A Clockwork Orange”), som avlägsnats vid 23 separata tillfällen.

Andra författare vars verk frekvent hamnat på förbudslistan inkluderar Patricia McCormick med romanen ”Sold”, Judy Blume med ”Forever”, Jennifer Niven med ”Breathless” samt flera böcker av de populära författarna Sarah J. Maas och Jodi Picoult.

När PEN America analyserat orsakerna bakom censuren framträder flera tydliga mönster. HBTQ-tematik är en vanlig anledning till att böcker förbjuds. Även skildringar av etniska frågor och våld, särskilt sexuellt våld, leder ofta till att böcker avlägsnas från skolornas hyllor.

En oroväckande utveckling som rapporten lyfter fram är att allt fler böcker tas bort i förebyggande syfte. Skolbibliotek och skoladministratörer väljer att själva avlägsna titlar som de bedömer skulle kunna bli föremål för klagomål, snarare än att vänta på faktiska protester. Detta kan tolkas som ett tecken på ett växande politiskt och juridiskt tryck som skapar självcensur inom utbildningssystemet.

Denna preventiva censur illustrerar hur debatten om bokförbud i USA har förändrats. Vad som tidigare främst drevs av enskilda föräldrars klagomål på specifika titlar har nu utvecklats till en mer systematisk process, ofta kopplad till delstatlig lagstiftning och politiska kampanjer.

Rapporten kommer vid en tidpunkt då censurtrycket i USA ökar från flera håll. Förutom de konservativa aktivistgrupper och delstatsregeringar som driver frågan om bokförbud, noterar PEN America att även federala myndigheter visar tecken på ökad benägenhet att begränsa tillgången till viss litteratur.

Detta fenomen är inte begränsat till USA. Liknande exempel har uppmärksammats internationellt, som när Mats Strandbergs skräckroman ”Färjan” rensades ut från ryska bokhandlar. I Florida har till och med ”Anne Franks dagbok” blivit föremål för ifrågasättande i vissa skoldistrikt.

Organiserad lobbying har identifierats som en betydande drivkraft bakom många av försöken att förbjuda böcker. Flera nationella och regionala grupper arbetar aktivt med att identifiera och anmäla böcker som de anser olämpliga, vilket sedan leder till formella granskningsprocesser och potentiella förbud.

Utvecklingen väcker frågor om balansen mellan föräldrars rätt att påverka sina barns utbildning och risken för att viktiga perspektiv och litterära verk försvinner från klassrummen. Kritiker av bokförbuden menar att detta urholkar utbildningskvaliteten och begränsar elevernas möjlighet att utveckla kritiskt tänkande och förståelse för komplexa samhällsfrågor.