Stockholms litteraturmässa inför egen valuta: ”Fokus på den tryckta boken”

För tionde året i rad öppnar Stockholms litteraturmässa sina dörrar på Kulturhuset Stadsteatern den 11 april, med fortsättning på Moderna museet dagen därpå. Årets upplaga markerar andra delen i mässans treåriga tematiska utforskning av litteraturens samspel med andra konstformer. Efter förra årets fokus på ljud står nu bildkonst i centrum, och nästa år väntar scenkonst.

En av de största nyheterna i årets format är de direkta mötena mellan författare och konstnärer, där flera samtal kommer att genomföras utan moderator. Detta speglar mässans konstnärliga ambition att skapa unika sceniska upplevelser.

”Det är en konstnärlig mässa där vi har en ambition att göra något unikt på scenen. Tanken är inte att författarna ska prata om sina senaste böcker, utan om något annat,” förklarar Emanuel Holm, ordförande för Stockholms litteraturmässa.

Enligt Holm kan årets tema förstås på flera nivåer – från de inre bilder som väcks vid läsning, till litteraturens skildringar av bildkonst, samt de faktiska möten mellan författare och konstnärer som sker på scenen.

En annan innovation för årets mässa är införandet av ”litcoin”, en egen fysisk valuta specifikt framtagen för evenemanget. Till skillnad från digitala kryptovalutor är litcoin ett pappersmynt som delas ut i samband med entréavgiften.

”Vi vill sätta fokus på den tryckta boken igen och få publiken att upptäcka böckerna i utställningen. Alla över 26 år betalar 150 kronor i entrén och får ett litcoin värt 100 kronor, som kan användas för att köpa böcker på plats,” säger Holm.

Initiativet är ett led i mässans strävan att återuppliva intresset för fysiska böcker och uppmuntra besökare att utforska utställningen. Litcoin kan endast användas på Kulturhuset Stadsteatern under mässans gång.

Programmet på Moderna museet, som äger rum den 12 april, har kuraterats av Donia Saleh och Asrin Haidari tillsammans med ett konstråd. En av söndagens höjdpunkter blir mötet mellan den dansk-palestinska konstnären Larissa Sansour och den svenska författaren Johannes Anyuru. Inför samtalet kommer Sansours videoverk ”As if no misfortune had occured in the night” från 2022 att visas.

”De arbetar båda med science fiction som en poetisk och politisk metod, även om de verkar i olika uttryck,” förklarar Donia Saleh. ”I synnerhet har de arbetat med folkmordet i Palestina och det finns ett släktskap i frågorna de arbetar med. De arbetar med skönhet och brutalitet i sitt bildspråk på ett väldigt säreget sätt som också kan få oss att förstå vår dystopiska samtid och kanske vår längtan efter någonting annat.”

Enligt Saleh är mötet historiskt eftersom Sansour och Anyuru aldrig tidigare har mötts i ett offentligt samtal. Det representerar också exakt den typ av oväntade korsbefruktning mellan olika konstnärliga praktiker som mässan vill främja.

Sansours verk visades tidigare på Göteborgs konsthall 2024, och Saleh beskriver det som ”årets konstupplevelse” som försatte henne i ”något slags trancetillstånd där det fanns utrymme för både reflektion och sorgearbete.”

Bland övriga programpunkter där litteratur möter bildkonst kan nämnas samtalet mellan författaren Elisabeth Hjorth och konstnären Cecilia Edefalk, mötet mellan Matias Faldbakken och Mara Lee, samt samtalet mellan Kjell Westö och Lydia Sandgren – alla på Kulturhuset Stadsteatern.

Stockholms litteraturmässa har under sina tio år utvecklats till en viktig plattform för experimentella möten mellan konstformer. Med sitt fokus på tvärkonstnärliga samtal skiljer sig mässan från mer traditionella bokmässor där lanseringar och försäljning står i centrum. Istället strävar man efter att skapa överraskande kombinationer och nya perspektiv som kan berika både utövare och publik.

Genom den konstnärliga ambitionen och årets tema hoppas arrangörerna kunna fördjupa förståelsen för hur litteratur och bildkonst befruktar varandra, och samtidigt ge besökarna en upplevelse som går utöver det förväntade.