Strömmer om turkiska begäran: ”Grundläggande fri- och rättigheter som berörs”

I Turkiet skjuts rättegången mot den svenska journalisten Joakim Medin upp på nytt. Anledningen är att en svensk myndighet först måste ta ställning till om det är förenligt med svenska rättsprinciper att bistå den turkiska domstolen med rättslig hjälp.

Uppskjutningen markerar ytterligare en vändning i den utdragna rättsprocessen mot Medin, som åtalats i Turkiet för påstådda kopplingar till terroristorganisationer – anklagelser som många bedömare ser som politiskt motiverade.

– Om det inte är förenligt med svenska rättsprinciper ska man inte bifalla en sådan ansökan, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer (M) situationen.

Medins fall har väckt stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Som frilansjournalist har han bland annat rapporterat om kurdiska frågor och konflikten i Syrien, områden som är särskilt känsliga i turkisk politik. Hans reportage har publicerats i flera svenska och internationella medier.

Enligt experter som följer utvecklingen i Turkiet är åtalet mot Medin en del i ett större mönster där landet använder terrorlagstiftning för att tysta kritiska röster och journalister. Sedan det misslyckade kuppförsöket 2016 har president Recep Tayyip Erdogans regering intensifierat sina insatser mot vad man anser vara oppositionella element.

Reportrar utan gränser har upprepade gånger kritiserat Turkiet för att vara ett av världens värsta länder när det gäller pressfrihet. I organisationens senaste pressfrihetsindex placerade sig Turkiet på plats 165 av 180 granskade länder.

Den rättsliga hjälp som den turkiska domstolen begärt handlar sannolikt om att få tillgång till bevis eller vittnesmål som finns i Sverige. Enligt svenska principer måste sådan rättshjälp prövas noggrant, särskilt när det gäller länder där rättsväsendet inte anses uppfylla grundläggande krav på oberoende och rättssäkerhet.

Utrikesdepartementet har tidigare uttryckt oro över situationen och betonat att man följer fallet noga. Svenska diplomater har närvarat vid tidigare rättegångstillfällen som observatörer.

– Vi ser mycket allvarligt på att en svensk journalist åtalas för sitt arbete. Pressfrihet och yttrandefrihet är fundamentala värden som vi kommer fortsätta försvara, har utrikesminister Tobias Billström tidigare uttalat i fallet.

Medins situation har också komplicerats av de senaste årens spända diplomatiska förhållande mellan Sverige och Turkiet i samband med Sveriges NATO-ansökan. Turkiet har använt sin vetorätt som ett påtryckningsmedel i flera frågor, och vissa bedömare menar att åtalet mot Medin delvis kan ses i detta ljus.

Journalistförbundet och andra pressorganisationer har kraftigt fördömt åtalet och kräver att alla anklagelser mot Medin ska läggas ner omedelbart. De menar att detta är ett tydligt exempel på hur journalister kriminaliseras för att ha utfört sitt arbete.

– Det här är inte bara en fråga om Joakim Medin som individ, utan om grundläggande principer för pressfrihet och journalisters säkerhet. Att kunna rapportera om känsliga ämnen utan rädsla för rättsliga repressalier är en hörnsten i ett demokratiskt samhälle, säger en representant för Journalistförbundet.

Nästa steg i processen blir nu att den svenska myndigheten – troligen Justitiedepartementet eller Åklagarmyndigheten – tar ställning till den turkiska begäran om rättslig hjälp. Det finns ingen fastställd tidsgräns för när detta beslut måste fattas, vilket innebär att rättegången kan bli uppskjuten under en längre period.

För Medin innebär detta fortsatt osäkerhet. Även om han för närvarande befinner sig i Sverige och inte fysiskt närvarar vid rättegången i Turkiet, innebär åtalet begränsningar i hans möjligheter att resa och arbeta som journalist i regionen.