Sverige kan få märkning av AI-översatta böcker

Den brittiska bokbranschen har tagit ett banbrytande steg inom EU genom att införa en särskild märkning för mänskligt författade böcker. Initiativet, som är det första i sitt slag i Europa, följer ett liknande system som redan implementerats av amerikanska Authors Guild. Syftet är att tydligt markera vilka litterära verk som har skapats av människor och därmed skilja dem från texter som genererats av artificiell intelligens.

I Sverige finns ännu inga planer på att införa en motsvarande märkning, bekräftar Anja Gatu, ordförande för Sveriges författarförbund. Däremot pågår sedan ungefär ett år tillbaka samtal med Förläggareföreningen om att utveckla ett system för märkning av översättningar, ett område där AI-teknik redan har börjat användas inom den svenska bokbranschen.

”Påstår man sig ha upphovsrätt till någonting som huvudsakligen är framtaget av AI, då kan man göra sig skyldig till bedrägeri,” säger Gatu och understryker allvaret i att vara transparent när artificiell intelligens använts i skapandeprocessen.

Trots att diskussionerna kring märkning av översättningar har pågått i cirka ett år, har parterna ännu inte kommit fram till en gemensam lösning. Avsaknaden av tydliga riktlinjer kan enligt Gatu leda till förvirring bland läsare. Hon påpekar dock att det för branschkunniga ofta finns vissa kännetecken som avslöjar när AI har använts i översättningsprocessen.

”Det blir sällan lika bra flyt i texten då, det är som att man fastnar hela tiden. Man brukar också skriva ut namnet på både översättaren och företaget när en AI-agent ligger bakom hela översättningen, och en översättare bara har sett över texten,” förklarar Gatu.

Den ökande användningen av AI inom kulturområdet skapar nya utmaningar för både skapare och konsumenter. Gatu beskriver det som ”bisarrt” att behöva markera verk som är skapade av människor, men utesluter inte att Författarförbundet i framtiden kan komma att överväga någon form av verifiering även för originalverk.

Hon är övertygad om att det finns ett särskilt intresse för litteratur skriven av människor, och att denna preferens kan ge mänskligt skapade verk en konkurrensfördel på bokmarknaden. ”Jag tror folk föredrar att läsa böcker som är skrivna av författare i kött och blod,” säger Gatu.

Frågan om AI inom konstnärligt skapande är en del av en större global diskussion om teknikens roll och påverkan på kreativa processer. I Storbritannien och USA har man nu tagit tydlig ställning genom att införa märkningssystem, medan Sverige fortfarande befinner sig i en utredningsfas.

Den pågående utvecklingen inom AI-tekniken innebär att bokbranschen, liksom många andra kulturområden, står inför betydande förändringar. Hur man säkerställer transparens kring skapandeprocessen och skyddar upphovsrättsliga intressen blir allt viktigare frågor i takt med att tekniken blir alltmer avancerad.

För svenska läsare innebär den nuvarande situationen att det kan vara svårt att avgöra om en översatt bok har bearbetats med hjälp av AI eller enbart av mänskliga översättare. I väntan på tydligare riktlinjer blir förlagets och översättarens rykte och trovärdighet därför av ännu större betydelse.

Den brittiska modellen skulle potentiellt kunna fungera som inspiration för den svenska bokmarknaden om diskussionerna mellan Författarförbundet och Förläggareföreningen inte leder till en gemensam överenskommelse inom en snar framtid.