SVT om kritiken mot ”Mammor”: ”För en intern dialog”

I SVT:s dokumentärserie ”Det svenska mellandramat” visas ett ögonblick som väckt starka reaktioner över hela landet. I en scen berättar programledaren Filippa Toremo för sin son att hon och barnets pappa ska separera, medan kameran dokumenterar barnets reaktioner. Detta har lett till en intensiv debatt om barns integritet i media.

Kritiken har varit omfattande, inte minst från journalistiska kretsar. Dagens Nyheters krönikör Lisa Magnusson har varit särskilt tydlig i sin kritik och kallar beslutet att filma barnets reaktioner för ”gränslöst” när Toremo säger de omvälvande orden: ”Mamma ska flytta till en ny lägenhet.”

Den känsliga scenen har väckt frågor om etiska gränser inom dokumentärfilmande när det gäller barn. SVT Nyheter har intervjuat Caroline Engvall, en välrenommerad författare och journalist som specialiserat sig på barns utsatthet i digitala miljöer, för att få ett expertperspektiv på händelsen.

”Det är en känslig och utsatt situation. Enligt barnkonventionen har barn både rätt till privatliv och integritet och här gick SVT över gränsen,” förklarar Engvall för SVT Nyheter.

Hon utvecklar sitt resonemang genom att påpeka att ett så litet barn omöjligen kan ge ett informerat samtycke till att vara med i en sådan dokumentär. Enligt Engvall kan barnet inte ”överblicka konsekvenserna av att bli exponerad både på bästa sändningstid och på nätet.” Detta väcker viktiga frågor om vem som egentligen kan ge samtycke för ett barns medverkan i mediaproduktioner av denna karaktär.

Kontroversen berör djupare frågor om medieetik i Sverige. Medan dokumentärer ofta strävar efter att skildra verkligheten på ett autentiskt sätt, finns det viktiga gränsdragningar när det gäller minderårigas integritet och rätt till privatliv. Barnkonventionen, som sedan 2020 är svensk lag, understryker just dessa rättigheter.

SVT:s ansvariga utgivare Christina Hill har bemött kritiken genom en skriftlig kommentar till SVT Nyheter. I sitt svar betonar hon kanalens långa erfarenhet av att skildra barn och familjeliv i sina produktioner.

”Det här är en dokumentär realityserie där vi gjort noggranna publicistiska överväganden. När små barn medverkar vilar ett särskilt ansvar på oss som utgivare. Vi har haft en nära dialog med föräldrarna och med omsorg valt vilka delar som ska ingå, med barnets bästa och integritet som utgångspunkt,” skriver Hill.

I sitt svar meddelar hon också att SVT ”för en intern dialog” om den kritik som riktats mot programmet. Detta antyder att public service-bolaget tar kritiken på allvar och möjligen överväger sina riktlinjer för liknande situationer i framtiden.

Debatten belyser ett bredare dilemma i dagens medielandskap, där gränsen mellan det offentliga och det privata blir allt mer diffus. Med sociala medier och realityprogram som en växande del av underhållningsindustrin ställs frågor om barns samtycke och integritet i allt skarpare fokus.

Händelsen sker också i en tid då fler och fler offentliga personer väljer att dela med sig av sitt familjeliv i olika medier. Denna öppenhet ställer nya krav på såväl föräldrar som medieproducenter att noggrant överväga de långsiktiga konsekvenserna för de barn som medverkar.

Kritikerna menar att även om föräldrarna har samtyckt till barnets medverkan, kan ett barn inte själv förstå räckvidden av ett sådant beslut. De ifrågasätter huruvida barnets bästa verkligen har varit i centrum för beslutsprocessen, något som enligt barnkonventionen alltid ska prioriteras i frågor som rör barn.

Reaktionerna på scenen i ”Det svenska mellandramat” visar på ett växande samhällsengagemang kring barns rättigheter i mediesammanhang. Det återstår att se hur SVT och andra medieproducenter kommer att hantera liknande situationer i framtiden, och om denna debatt leder till mer strikta etiska riktlinjer för hur barn porträtteras i svenska medier.