Tv-spel ska locka unga till Bokmässan nästa år

Svenska spelindustrin kliver in på Bokmässan – kulturbranscherna möts i dialog

I en tid när digitala medier ofta målas upp som ett hot mot traditionella kulturformer väljer Bokmässan att gå i motsatt riktning. Istället för att betrakta tv-spel och böcker som konkurrenter, ser man dem som två besläktade berättarformer som kan berika varandra. Det handlar om att bygga broar mellan olika kulturella uttryck snarare än att gräva skyttegravar.

Bokmässan understryker att spel, i likhet med böcker, bygger på det skrivna ordet och bör erkännas som en legitim del av kulturen. Genom att inkludera spelindustrin på mässan vill man skapa en plattform där olika delar av kulturbranschen kan mötas och samverka.

– Vissa menar att tv-spel är böckernas fiende, men vi ser att olika berättandeformer kan samexistera och samarbeta, förklarar en representant från Bokmässan.

För besökarna innebär detta en ny typ av upplevelse på den traditionella bokmässan. Ambitionen är att skapa en mötesplats som välkomnar alla med intresse för spel, inte bara de redan invigda. Programmet kommer att bestå av seminarier och samtal som diskuterar spelens roll i kulturen och samhället på ett bredare plan.

Satsningen syftar också till att samla olika aktörer inom spelindustrin – från etablerade spelföretag till mindre spelutvecklare och utbildningsinstitutioner. Besökare kommer naturligtvis även få möjlighet att prova olika spel på plats, vilket adderar ett interaktivt element till mässupplevelsen.

Det finns en uppenbar demografisk aspekt i denna satsning. Bokmässan erkänner öppet att temat är ett försök att locka en yngre publik och bredda mässans besökardemografi. Samtidigt påpekas att den stereotypa bilden av en ung tonårskille som spelar tv-spel inte stämmer överens med verkligheten.

– Mässan vill locka en bredare publik och nå den nya generationen. Men även om spelvärlden förknippas med 15-åriga killar så är den typiska gejmern faktiskt en 35-årig man, påpekar representanten.

Detta faktum illustrerar den demografiska bredd som spelindustrin numera representerar, med spelare i alla åldersgrupper. Spelmediet har under de senaste decennierna utvecklats från att vara en nischad underhållningsform till att bli en dominerande kulturell kraft med större ekonomisk omsättning än både film- och musikindustrin globalt.

Sverige har dessutom etablerat sig som en betydande aktör inom den internationella spelindustrin. Företag som DICE (skapare av Battlefield-serien), Mojang (Minecraft) och King (Candy Crush) har placerat landet på den globala spelkartan. Svenska spelutvecklare har ofta utmärkt sig genom innovativt historieberättande och teknisk excellens, kvaliteter som gör kopplingen till litteraturen särskilt intressant.

På frågan om vilken svensk roman som skulle kunna bli ett bra spel, lyfts Klas Östergrens ”Gentlemen” fram som ett exempel. Med sin förvirrade huvudperson, det ”dassiga” svenska 1970-talet och kalla kriget som bakgrund, erbjuder romanen en rik värld som skulle kunna fungera utmärkt som äventyrsspel.

– Det är en mustig värld som bjuder in läsaren att interagera med den, vilket är spelens särart, förklarar representanten.

Bokmässans initiativ kommer i en tid när gränserna mellan olika kulturformer blir allt mer flytande. Böcker blir till filmer, tv-serier och spel, medan spel i sin tur inspirerar till böcker och filmer. Fenomenet med transmedialt berättande – där samma berättelse eller värld utforskas genom olika medier – har blivit allt vanligare.

För förlagsbranschen, som under flera år kämpat med sjunkande försäljningssiffror för tryckt litteratur, kan nya samarbeten med spelindustrin potentiellt öppna för nya intäktskällor och nå läsare som annars kanske inte skulle ha upptäckt litteraturen.

Bokmässans satsning på spel representerar således en bredare kulturell trend där konstformer som tidigare hållits separata nu möts i nya konstellationer, till gagn för både skapare och publik.