Unesco efterlyser förslag på svenska kulturarv

Svenska kulturarv söker internationellt erkännande via Unesco

FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) har öppnat för nya nomineringar till sina prestigefyllda listor över mänsklighetens immateriella kulturarv och goda exempel. Detta ger svenska traditioner, seder och bruk en möjlighet att få internationellt erkännande.

Sedan Sverige undertecknade konventionen om bevarande av kulturarv 2011 har möjligheten att nominera kulturarv funnits årligen. Denna process är ett viktigt verktyg för att bevara och lyfta fram kulturella traditioner som överförts mellan generationer, ofta genom muntlig tradition och praktisk kunskap snarare än genom texter eller fysiska objekt.

Sverige har redan flera framgångar på den internationella arenan. Det svensk-norska fäbodbruket, med sina århundraden gamla traditioner kring djurhållning i skogs- och fjällmiljöer, finns redan med på Unescos lista. Även den nordiska klinkbåtstraditionen – ett traditionellt båtbyggarhantverk som delas av flera nordiska länder – har fått internationellt erkännande genom Unesco-listningen.

Utöver huvudlistan över kulturarv finns även ett register över goda exempel. Detta register fokuserar på projekt som fungerar som förebilder för hur man kan bevara eller främja immateriellt kulturarv. Bland de svenska initiativ som redan uppmärksammats finns berättandetraditioner från Sagobygden i Kronoberg, där muntligt berättande bevaras och utvecklas genom moderna metoder. Även Nyckelharpans nätverk har uppmärksammats för sitt arbete med att bevara och förmedla kunskaper om det unika svenska stränginstrumentet.

För att kvalificera sig för en internationell nominering måste kulturarvet först vara upptaget på den nationella förteckningen. Detta utgör ett viktigt första steg i den omfattande nomineringsprocessen, och säkerställer att kulturarvet har ett erkänt värde inom Sverige innan det presenteras på den internationella scenen.

Efter att förslagen samlats in kommer Institutet för språk och folkminnen, tillsammans med en särskild expertkommitté, att göra en grundlig bedömning av alla inkomna förslag. Denna expertgranskning är avgörande för att identifiera de kulturarv som har störst potential att möta Unescos kriterier. Därefter fattar regeringen det slutgiltiga beslutet om vilka kulturarv som ska nomineras från Sverige.

Nomineringsprocessen speglar en ökande medvetenhet om betydelsen av att bevara immateriella kulturarv i en tid av snabb globalisering och förändring. För många lokala traditioner kan ett internationellt erkännande innebära ett viktigt skydd mot att falla i glömska, samtidigt som det kan bidra till ökad turism och intresse för regionala särarter.

Intresserade parter har gott om tid att förbereda sina förslag. Ansökningsperioden pågår ända fram till den 31 mars 2026, och förslagen kan lämnas in via ett särskilt formulär som finns tillgängligt genom Institutet för språk och folkminnen.

Unescos arbete med immateriella kulturarv är en del av organisationens bredare uppdrag att främja fred och förståelse genom utbildning, vetenskap och kultur. Genom att lyfta fram unika kulturella uttryck från olika delar av världen bidrar listorna till att skapa respekt för kulturell mångfald och öka medvetenheten om våra gemensamma mänskliga värderingar.

För Sveriges del innebär detta en möjlighet att lyfta fram mindre kända traditioner och kulturuttryck som kanske annars riskerar att försvinna i moderniseringens tidevarv, men som utgör viktiga delar av vårt gemensamma kulturarv och nationella identitet.