Vecka 3 i bilder – se världen genom DN-fotografernas ögon

Världens dyraste experiment kan lösa framtidens energikris

På den franska landsbygden, i den lilla kommunen Cadarache i södra Frankrike, pågår just nu ett av mänsklighetens mest ambitiösa vetenskapliga projekt. Här bygger man ITER (Internationella termonukleära experimentreaktorn), en gigantisk fusionsreaktor som syftar till att utvinna energi på samma sätt som solen gör – genom fusion.

Pietro Barabaschi, ITERs högste chef, leder detta enorma internationella samarbete som har potential att revolutionera hela mänsklighetens energiförsörjning. Projektet representerar ett unikt samarbete mellan flera av världens ledande ekonomier och vetenskapsnationer.

”Detta är ett experiment som kan förändra hela vår syn på energiproduktion,” förklarar en av forskarna vid anläggningen. ”Genom att efterlikna de processer som driver solen hoppas vi kunna skapa en nästan oändlig energikälla som dessutom är ren och säker.”

Fusionsenergi skiljer sig markant från traditionell kärnkraft. Istället för att klyva tunga atomkärnor (fission) handlar fusion om att smälta samman lätta atomkärnor, främst väteisotoper, under extremt högt tryck och temperatur. När dessa kärnor fusionerar frigörs enorma mängder energi samtidigt som det skapas väsentligt mindre radioaktivt avfall jämfört med traditionella kärnkraftverk.

Utmaningarna är dock enorma. Temperaturen inne i reaktorn måste nå cirka 150 miljoner grader Celsius – tio gånger varmare än solens kärna. Dessutom måste plasman, det extremt heta tillståndet som gasen når, hållas stabil och innesluten genom kraftfulla magnetfält, eftersom inget känt material skulle kunna hålla den innesluten genom fysisk kontakt.

Kostnaden för projektet har skenat och uppskattas nu till över 20 miljarder euro, vilket gör det till ett av de dyraste vetenskapliga experimenten någonsin. Men förespråkare menar att priset är försumbart i jämförelse med vad mänskligheten har att vinna om experimentet lyckas.

”Den globala energikrisen har gjort ITER ännu mer relevant,” säger en energiexpert vid Kungliga Tekniska Högskolan som följer projektet. ”Med klimatförändringarna och det ökande globala energibehovet behöver vi radikalt nya lösningar. Fusionskraft skulle kunna vara svaret på många av våra problem.”

Flera länder och regioner har investerat i projektet, inklusive EU, USA, Ryssland, Kina, Japan, Sydkorea och Indien. Detta breda internationella samarbete understryker projektets globala betydelse och visar hur vetenskapen kan överbrygga politiska skillnader när det gäller existentiella utmaningar.

Kritiker har dock påpekat att projektet ständigt drabbas av förseningar och kostnadsöverskridanden. När ITER först planerades på 1980-talet trodde många forskare att kommersiell fusionskraft skulle vara en realitet inom några decennier. Nu, flera decennier senare, är målet fortfarande avlägset.

”Det är lätt att vara skeptisk, men det är viktigt att komma ihåg att detta är helt ny teknik,” påpekar en svensk fysiker som arbetar med plasmateknik. ”Vi utvecklar lösningar för problem som ingen har löst tidigare. Det är naturligt att det tar tid.”

I takt med att byggnationen fortskrider ökar dock optimismen. Nyligen uppnåddes flera viktiga milstolpar i projektet, och teamet bakom ITER tror att de första experimenten med plasma kan påbörjas inom några år.

Lyckas ITER med sina målsättningar kan det innebära en fullständig omvälvning av den globala energimarknaden. Fusionskraft skulle teoretiskt kunna erbjuda nästan obegränsad energi med minimal miljöpåverkan – en energikälla utan koldioxidutsläpp, med minimalt radioaktivt avfall, och med bränsle (väteisotoper) som finns i överflöd på jorden.

För Sverige, som redan har en betydande andel ren energi i form av vattenkraft och kärnkraft, skulle fusionsenergi ytterligare kunna stärka landets position som föregångare inom hållbar energiproduktion.

Medan experimentet fortgår i den franska landsbygden håller världen andan. Om ITER lyckas kan det innebära den största revolutionen inom energiproduktion sedan upptäckten av elektricitet – och kanske lösningen på en av mänsklighetens största utmaningar.