Vecka 40 i bilder – se världen genom DN-fotografernas ögon

Efter år av skandaler om överarbete och obetalda löner har svenska bärbranschen genomgått en dramatisk förändring. I år har endast 89 thailändska bärplockare beviljats arbetstillstånd i Sverige, jämfört med omkring 5 000 under normala år. Detta är resultatet av en omfattande upprensning i branschen som följt efter Dagens Nyheters granskningar av arbetsförhållandena.

Noo-am Saisuk, en av de få thailändska bärplockare som fått tillstånd i år, har kommit till Sverige i tio år för att plocka bär. För första gången sedan hon började arbeta här får hon nu ledigt på helgerna – en markant förbättring av arbetsvillkoren som länge varit en stridsfråga.

Endast ett svenskt företag i branschen har i år fått tillstånd att ta emot thailändska arbetare, vilket understryker den stora omställning som pågår. De senaste årens avslöjanden om exploatering har lett till skärpta kontroller och högre krav från svenska myndigheter gällande arbetstider, löner och boendeförhållanden.

Bärindustrin i Sverige har länge varit beroende av utländsk arbetskraft, särskilt från Thailand, för att skörda skogsbär som blåbär och lingon. Dessa bär utgör en viktig exportvara och råvara för livsmedelsproduktion. Den drastiska minskningen av arbetskraft väcker frågor om hur industrin ska anpassa sig och vilka konsekvenser det får för marknaden.

Parallellt med denna utveckling utforskar författaren Maria Maunsbach andra typer av gränser i sin nya, hyllade roman ”En magisk man”. Boken har väckt uppmärksamhet för sin rättframma skildring av sex och kroppsliga upplevelser, som vissa recensenter beskrivit som gränsande till det äckliga.

”Jag tycker själv att jag har skrivit något väldigt vackert,” säger Maunsbach i en intervju från Göteborg. ”I mina första böcker fanns inte kärlek. Här finns verkligen kärlek, och det är problemet.”

Hon påpekar att synen på kroppen är mer naturlig i hennes kulturella bakgrund: ”Det är så naturligt med kroppen där jag kommer ifrån.” Romanen utmanar traditionella litterära gränser och har blivit en av höstens mest omdiskuterade böcker.

I travsportens värld har en annan typ av utmaning drabbat en av Sveriges största profiler. Stig H Johansson, den legendariska travtränaren som dominerat sporten i över tre decennier, fick 2020 diagnosen demens. Hans hustru Karin Johansson berättar nu om den svåra tiden som följde.

”Han vägrade erkänna att det hände,” säger hon om makens reaktion på sjukdomen. För Stig H Johansson, som varit en stabil vinnare och centralgestalt inom travsporten, innebar diagnosen en dramatisk omställning. Hans historia belyser hur även de starkaste personligheterna kan drabbas av svåra hälsoprövningar.

I norra Sverige kämpar kvinnor med ett helt annat problem – långa avstånd till livsviktig vård. Malin, bosatt nära Sollefteå, tvingades resa i två timmar för att få akutvård efter komplikationer i samband med en abort.

”Jag var rädd för att få en störtblödning mitt ute i ingenstans och inte överleva resan,” berättar hon om den skrämmande upplevelsen.

Kvinnor i glesbygden kan tvingas resa upp till fyra timmar för att göra en abort eller få hjälp vid komplikationer. Nu ska forskare vid Karolinska Institutet för första gången undersöka hur geografiska avstånd påverkar abortvården i glesbygdsområden. Studien kan bli avgörande för framtida vårdplanering och resurstilldelning i landets norra delar.

Situationen belyser den bredare problematiken med tillgång till specialiserad vård i glesbygd, där nedläggningar av mindre sjukhus och avdelningar skapat allt större vårdavstånd. För kvinnor i reproduktiv ålder blir konsekvenserna särskilt påtagliga när akuta situationer uppstår.