Vita huset svarar Zara Larsson med dansande Trump

Efter stark kritik mot amerikansk migrationspolis har Vita huset svarat med att använda Zara Larssons musik i en kontroversiell video på sociala medier. Den svenska artisten reagerade ursprungligen på en incident där ICE (Immigration and Customs Enforcement) sköt en trebarnsmamma i Minneapolis, vilket fick Larsson att uttrycka sin avsky mot myndigheten på Instagram.

I sitt inlägg formulerade Larsson en lista över saker hon uppskattar, där hon inkluderade immigranter, kriminella, aborter och socialism. Listan avslutades med den tydliga formuleringen ”I fucking hate ICE” (Jag hatar verkligen ICE). Hon ifrågasatte även vad som kunde ligga bakom incidenten: ”Vad gick fel? Är det toxisk maskulinitet, ett känsligt ego, rädsla för människor och lågt IQ i en blandning, som en äcklig cocktail?”

Trumpadministrationen har nu bemött kritiken genom att publicera en TikTok-video som direkt svarar på Larssons inlägg. Videon visar klipp på president Trump som dansar till tonerna av Larssons egen hitlåt ”Lush life”. Det anmärkningsvärda är att Vita huset även har inkluderat text som stilmässigt liknar artistens ursprungliga inlägg, men med budskap som står i direkt motsats till hennes åsikter.

I Vita husets video framförs budskap som ”Vi älskar lag och ordning”, ”Vi älskar deportation” och ”Vi älskar jobb inte välfärd”. Videon avslutas med den explicita deklarationen ”Vi ÄLSKAR ICE och vår brottsbekämpning”, vilket tydligt markerar administrationens ställningstagande i frågan.

Det är ovanligt att en amerikansk presidentadministration använder en utländsk artists musik i politisk kommunikation, särskilt när artisten har uttryckt motsatta åsikter. Zara Larsson, som har en betydande publik i USA, har ännu inte kommenterat Vita husets användning av hennes musik eller det direkta svaret på hennes kritik.

Händelsen belyser de ökande spänningarna kring immigrationspolitik i USA, där ICE:s metoder har varit föremål för omfattande kritik från människorättsorganisationer och progressiva röster. Samtidigt visar den hur sociala medier alltmer används för politiska utspel av högsta politiska instanser.

För Zara Larsson, som tidigare har uttryckt att hon strävar efter ”kulturell relevans”, kan kontroversen få oväntade konsekvenser på den amerikanska marknaden. Artister som uttrycker politiska åsikter i USA kan möta både stöd och motstånd från olika delar av publiken, något som kan påverka såväl försäljning som streamingnummer.

Användningen av Larssons musik väcker även frågor om upphovsrättsliga aspekter. Det är oklart om Vita huset har erhållit nödvändiga tillstånd för att använda ”Lush life” i sin video, något som har varit en källa till konflikter mellan artister och politiker tidigare.

Den svenska artisten, som under senare år har etablerat sig som en av Sveriges mest framgångsrika musikexporter, har tidigare inte tvekat att uttrycka sina åsikter i samhällsfrågor. Hon har vid flera tillfällen engagerat sig i frågor som rör feminism, HBTQ-rättigheter och antirasism.

Incidenten i Minneapolis som utlöste kontroversen har fått begränsat utrymme i amerikansk mainstream-media, men genom Larssons inlägg och Vita husets svar har uppmärksamheten kring händelsen ökat, särskilt bland yngre målgrupper som är aktiva på sociala medieplattformar som Instagram och TikTok.

Hur konflikten mellan den svenska artisten och amerikanska myndigheter utvecklas återstår att se, men den illustrerar tydligt hur kulturella och politiska sfärer alltmer överlappar varandra i dagens digitala landskap.