Amanda Sokolnicki: Rutte kan inte fortsätta som Natochef efter den här veckan

Den rådande krisen mellan USA, Europa och Nato avslöjar diplomatiska sprickor

Donald Trump visade nyligen upp en ovanligt varm attityd mot Natos generalsekreterare Mark Rutte under sitt framträdande inför världseliten i Davos. ”Mark, är du här? Hej Mark!” utropade Trump från scenen, varpå Rutte vinkade glatt tillbaka från publiken.

Denna synbara vänskap mellan de två ledarna var en av anledningarna till att Rutte ansågs vara en lämplig efterträdare till Jens Stoltenberg som Natos generalsekreterare. Ruttes förmåga att hålla goda relationer med Trump bedömdes som avgörande för att undvika potentiella kriser inom försvarsalliansen.

Rutte har onekligen ansträngt sig för att hålla Trump nöjd. I privata sms efter USAs bombning av Iran – som Trump senare offentliggjorde – skrev Rutte att Trump var på väg att ”uppnå något INGEN amerikansk president på decennier kunde få gjort”. Han tillade också att ”Europa kommer att få betala STORT, som de ska, och det kommer att bli din vinst”, syftande på ökade europeiska försvarsutgifter.

Men relationen nådde en ny lågvattennivå när Rutte kallade Trump för ”daddy” – ett uttalande som Rutte senare avfärdade som en fråga om ”tycke och smak”. Denna underdånighet har fått allvarliga konsekvenser för europeisk-amerikanska relationer.

I en intervju med Politico i slutet av förra året, när Trump tillfrågades om han skulle försöka påverka europeiska val, svarade han: ”Nato kallar mig daddy. Jag menar, jag har mycket att säga till om.” Detta antyder att Trumps uppfattning om sin makt över Europa har stärkts av Ruttes undergivenhet.

De verkliga konsekvenserna av denna dynamik blir tydliga i den pågående krisen kring Grönland. Trump har återupptagit sina krav på att USA ska ta kontroll över Grönland och hotat med strafftullar mot länder som stöder Danmark. Enligt en granskning av Danmarks Radio förberedde sig Danmark militärt förra veckan för ett potentiellt amerikanskt angrepp – ett allvarligt tecken på hur djup krisen är.

Europas reaktion på situationen har förändrats märkbart. Istället för att förlita sig på Ruttes smickrande tillvägagångssätt, vänder sig europeiska ledare nu till den kanadensiska premiärministern Mark Carney som en ny förebild. I Davos bröt Carney tystnaden och uttalade öppet att USA inte längre är en pålitlig partner och att Europa måste ”vakna upp”.

Det är knappast en slump att det är Kanada och Danmark som nu leder motståndet mot Trumps hotfulla retorik. Kanada har för första gången på hundra år börjat förbereda sig för ett potentiellt amerikanskt angrepp. Även EU har reagerat med ovanlig bestämdhet och förbereder motåtgärder istället för att ge vika för Trumps hot.

Mitt i denna kris har Rutte inlett förhandlingar med Trump om Grönland – utan Danmarks medgivande. Efter att ha avblåst hoten om nya strafftullar skröt Trump i Fox Business: ”Vi får allt vi vill utan någon kostnad”. Källor uppger att förhandlingarna inkluderar att Danmark ska ge upp suveränitet över amerikanska baser på grönländskt territorium. Även Grönlands naturresurser ska ha varit en del av diskussionerna, något som Nato har förnekat.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen har tvingats gå ut offentligt och klargöra att ingen annan – inte ens Nato – har rätt att förhandla om Danmarks territorium. Detta illustrerar hur Ruttes underdåniga förhållningssätt har skapat en diplomatisk kris som hotar sammanhållningen inom hela den transatlantiska alliansen.

Ruttes hantering av situationen visar på ett allvarligt bristande omdöme som undergräver både Natos trovärdighet och europeisk enighet i en tid när sammanhållning är viktigare än någonsin. Hans agerande har passerat alla rimliga gränser för diplomatiskt uppträdande, och många bedömare anser nu att hans position som Natos generalsekreterare bör omprövas.